Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•258
tid stormakternas politik eller sedlighetens ständpunkt eller
sjelfmords- och brottmålsstatistiken i de mest civiliserade Lind
något glädjande svar på ett sådant spörjsmål? Xej,
humaniteten ensam räcker ej till, och humanitetsprincipen får’derför
ej heller ensam beherrska våra uppfostringsanstalter.
Jag tänker det är rådligt att vi lyssna till dessa senares
mening, och att vi arbeta för att den må vinna allt mer
insteg i våra skolor. Ty desse samme fordra, att skolorna må
medverka till danandet af karaktärer: och hvad fordras väl i
så trängande grad af dem, som skola taga framtiden i arf, som
att de blifva karaktärer? Skola de blifva fullständiga, äkta
menskliga personligheter, så att de ej blott kunna förstå och
deltaga i tidens ädlare sträfvanden utan äfven se och undvika
dess lyten — ja än mer: skola de så kunna utföra sin
lifs-gerning, att den blifver en positiv medverkan till det heligas,
godas och rättas seger i vår verld ; så måste de sjelfva blifva
sedliga karaktärer, så att de ej blott hafva sinne och gehör
för dessa höga ideal, utan ock viljans kraft att i högre eller
ringare mon, och hvar efter sin ställning i lifvet, men dock
med aldrig svigtande trohet, när det gäller, arbeta och verka
för deras realiserande.
Huru och med hvilka medel skolan skall kunna i sin mon I
medverka till danandet af sådana karaktärer, är en fråga, som
jag nu ej kan gifva mig in på att närmare besvara. Frågan
träffar oss lärare på ett i hög grad närgående och personligt
sätt. Ett är visst: uppfatta vi vårt yrke så, att vi känna oss
kallade att söka bibringa våra lärjungar både vetande och inre
uppfostran, så få vi ej ställa oss på ett kyligt afstånd från
dem. Ett abstrakt moraliserande, orakelmässiga förmaningar
och föreskrifter hitta icke vägen till menniskohjertat; och det
är hjertat hos våra lärjungar, som vi måste söka upp, der är
det, som vi måste utså den säd, som skall bära så ädla frukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
