Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
själftillräcklighet och tillvinna sig en själfständig ställning gent
emot honom; genom sammanlefnad med henne skola hans
moraliska lyten blott alltmer tillväxa. Och ban är ej man att
uppfostra henne. Hon måste vara allena för att uppfostra sig
själf.
Genom en hastig blick på de i dramat verkande
karaktärerna skola vi söka visa, huru dessa tankar i dem taga gestalt.
Att påpeka alla de skönheter, som i stycket framträda, all den
friskhet och fasthet i karaktärsteckningens detaljer, som i
detsamma röjer sig, förbjuder oss utrymmet.
Nora, bankdirektör Helmers hustru, är en djupt anlagd,
till sitt innersta väsen kärleksfull natur, mäktig af en djup och
innerlig böjelse. Hennes fordringar på lifvet äro stora, och
hon vill ej låta nöja sig med skenet. Hvad där tarfvas, för
att ur en jordmån sådan som hennes, i hvilken så många goda
frön blifvit nedlagda, den herrligaste gröda skall uppspira,
det är, att kärlekens sol skall skina derpå. Själf trängtar hon
efter en djup, innerlig kärlek. Hon vill finna den hos sig
själf, och hon vill se den besvarad af andra. Mon hon har i
själfva verket aldrig funnit den. Det finnes ingen människa
på jorden, som hon helt och sant älskar. Allmän
människokärlek saknar hon. Hon är ej anlagd härför, ty hennes
känslor äro mer intensiva än omfattande, och hennes förhållande
till sin man beherrskas af en anda, som lätt gör människan
egoistisk gent emot andra. Hon kan omöjligen förmås att
djupare intressare sig för något, som ej omedelbart hänför sig
härtill. Hon är visst icke så okunnig, om att hon handlat
orätt mot Krogstad, då hon gaf honom ett falskt namn såsom
säkerhet, som det kan förefalla, men hon säger helt öppet, att
hon ej tog hänsyn till honom, icke alls brydde sig om honom.
Då det upprepade gånger förehålles henne, att hon har pligter
äfven emot andra än fader, man och barn, vinner detta i
hennes inre ingen genklang, de äro ju »främmande», säger hon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
