- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
75

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

och hvad hon bör göra. Efter vunnen klar insigt, i att

a O "

hon till mannen lefvat i ett osedligt förhållande har hon mod
att bryta detta. Hon måste bifyta detta förhållande, ty det
är-okyskt, och någon annan sammanlefnad dem emellan är ej
möjlig, än antingen en fortvaro i detta förhållande eller och
ett verkligt äktenskap. Hon hoppas ännu, ehuru hon knappt
vågar det, på möjligheten af det senare, men därföre måste både
hon och mannen undergå en grundlig förändring. Hon måste
lära känna världen, människorna, men framför allt sig själf.
Handlar då Nora rätt, då hon så öfvergifvet" man och barn?
Hvad mannen angår, så beror detta naturligtvis, på huru man
uppfattar äktenskapet. Vi må ett ögonblick dröja vid denna
fråga, enär hon är af största vigt för en rätt uppfattning af
betydelsen af det skaldeverk, hvars analys föreligger oss. —
Hvarje tidsålder har sin Moloch, för hvilken hon tillbedjande
nedfaller. Han har icke alltid en i det yttre vidrig gestalt,
han är icke alltid försedd med ett tjurhufvud, ur hvars
glödande gap offrens jämmerskri stiga högt mot skyn. Han kan
stundom kläda sig i en skön, förförisk dräkt, men våra barn,
samtidens bästa krafter och framtidens hopp förtär han i alla
fall med samma glupande vildhet — han må kalla sig
mänsklig skönhet, Romas världsvälde, St. Petri stol, riddarens ära,
Ilen-ans smorda eller massans pockande på jämlikhet och
politisk likstäldhet. Det nittonde århundradet har också sin, och
han heter det abstrakta sedebudet, den clöda formen, utan
sammanhang med den lefvande personligheten — m. a. o.
»bokstafven, som dödar». Huru många af tidens bästa söner och
döttrar säga ej till denna afgud: »Baal, du är en stor gud,
och det är intet bedrägeri med dig.» Men från Sinai, från
mänsklighetens höjder, ljuder ännu likasom förr med
tordöns-röst budet från kärlekens Gud: »du skall inga andra gudar
hafva för mig». — Icke minst gäller detta äktenskapet.
Sedan äldre, mer eller mindre katolicerande uppfattningar bör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:01:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free