Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
reaktionen mot upplysningstidehvarfvet, slutligen blef reaktion
mot reaktionen, och i dikten omsatte de bästa af den franska
revolutionens idéer. Stedman sammanställer de annars så vidt
skilda skaldepersonligheterna, Byron och E. B. Browning, som
typer för det ideella shaldetemperamentet: den skälfvande
känsligheten, det starka personliga själslifvet, idérikedomen, den
lyriska kraften hafva de verkligen också gemensamt; men E.
B. B. är icke byroniskt lössliten från det hela eller
söndersliten inom sig sjelf, och hon kunde derför med mindre fara
än Byron följa den grundsats han häfdat, skaldeindividualiteten
som diktens ingifvelsekälla, denna innehållsrika grundsats, som
Byron uttryckte med orden: poetry is but passion. Bland
qvinliga diktare har denna den engelska naturalismens
grundsats af ingen blifvit följd så helt, som af E. B. B.; deremot
var hon jemförelsevis opåverkad af den engelska naturalismens
andra strömning, den mera lugna och objektiva åskådningen
af naturen och folklifvet, som utmynnar i idyllen och balladen.
Ser man till hvad denna E. B. B:s litterära ståndpunkt
betyder för hennes egen poetiska daning finner man i
densamma för det första en hufvudorsak till hennes ojämförliga
höjd öfver alla andra qvinliga skalder. Hon fick dermed modet
att våga, hvad qvinnor sällan vågat: helt lemna sig åt
ingifvelse^ odeladt smälta samman med dikten, i stället för att
stanna utom densamma. Åtskilligt är taladt om den märkliga
företeelsen att, då den subjektiva känslans innerlighet anses i
vara qvinnans liksom den lyriska poesiens utmärkande drag,
qvinnorna dock vanligen äro svaga just i den rent subjektiva
lyriken; bland de många skälen härför finnes ett påfallande i
den qvinliga känslans skygghet, hvilken ofta gör qvinnans dikt
karaktärslös, genom tysta förbehåll och ängsliga
försigtighetsmått med den ursprungliga ingifvelsen. Af qvinnan, som af
mannen, fordrar dikten personlighetens innersta lif, storsinnadt
gifvet så, sotn E. B. B. gaf det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>