Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
är icke blott obetänksamt att på detta grunda en förbindelse,
sträckande sig till alla lifvets förhållanden och afsedd att
vara för lifvet — det är i sjelfva verket osedligt att göra det,
ty ett verkligt äktenskap förefinnes först, då makarne känna
sig djupare fästade vid hvarandra, fästade på ett sätt, som
hvarken kan åstadkommas af den aktning, man genom
andras berättelser kan få för en person, utan att egentligen
känna honom, ej häller af en böjelse, som ej till sin art är
sådan, att den förutsätter en förtroligare bekantskap. En
böjelse af det senare slaget han väl sedermera efter
vunnen bekantskap öfvergå till kärlek i djupare mening, men
sedligt värde får den först efter denna öfvergång. De
ofvannämda, till väsendet lättsinniga förbindelserna väckas och
underhållas, ej af ett förtroligare umgänge emellan mannen
och kvinnan, utan fastmer genom nu rådande konvenans
och den isolerande anda, hvaraf den besjälas. Den, som,
anstucken af ett sådant svärmeri, på detta vill icke blott
bygga lifvets lycka, utan äfven åt detsamma gifva sitt moraliska
värde till pris, han skall kanske ej nog inse de betänkliga
vådorna af nu gällaude ordning. Den åter, som med ett
öppet sinne för menniskans verkliga behof vill allvarligt,
nyktert och fördomsfritt tänka öfver de mänskliga förhållandena,
kan ej undgå att i denna ordning finna ett väsentligt hinder
för ett sant familjelif.
Vi hafva påpekat, att ett föreställningssätt, sådant som
det förevarande är ett arf från hänsvunna, barbariska
tidsåldrars förakt för kvinnan och, tilläggom det, de hade i viss
mån sitt berättigande under dessa tider såsom ett skydd för
kvinnan emot vild råhet. Det kan sålunda onekligen
betraktas såsom ett uttryck för fäderneärfda seder, olämpliga
för vår tid. Det kan dock ej nekas, att det jämväl äfven
sammanhänger med vissa tendenser i nutiden. Men dessa
tendenser i vår tid äro ej de högre och ädlare tendenserna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
