Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•183
Den unga kyrkoherdinnan (som min mor kallades af sina
vänner) tog reda på hjordens späda lam, och blef sin
församlings lärarinna och läkarinna. Hon som i staden var
säll-skapslifvets prydnad, fann sig bättre än man väntade i
ensamheten. En enkel handling kan ibland kasta ett nytt ljus
öfver en väl känd, personlighet. Jag minnes huru en gång
vid höbergningen en ung flicka kom från ängen blek och
blödande. En af karlarna hade under det ban slog gräset
af ovarsamhet med den skarpa lian huggit hennes hand. Den
var nästan klufven. Min mor, eljest så vek och alltid rädd
för allt vidrigt, förband den sårade med en raskhet och lä-
O 7
dighet, som väckte min beundran. Gråtande gömde jag
hufvudet i mammas knä och vågade ibland se upp på henne,
men ej på den bleka och blödande flickan. Den aktning
jag då erfor för sannt qvinligt mod, som verkar tyst och
kärleksfullt utan att sky obehag, gjorde att jag aldrig mera
skröt öfver att vara mindre rädd på sjön, när det blåste, än
mamma. Jag började ana att öfverdåd ej är verkligt mod.
En half fjerdingsväg från prestgården låg Viks gamla
slott. Den höga muren badades af Mälarens vågor och
tornen syntes på långt afstånd mellan den vackra parkens gångar.
Hit promenerades alltid och denna park var min barndoms
paradis. Man tog middag med sig i en korg och tillbragte
hela dagen i de mångskiftande löfsalarna med ljusa utsigter
åt sjön. Inuti slottet betraktade man porträtter af väldiga
riddare och sköna damer, och djupt derunder voro mörka
fängelsehvalf.
Bland landtfolket i vår församling fans en gumma, som
snart blef mig mycket, kär. Hon kallades af alla »Lärmor. ,
ty hon hade lärt nästan alla i socknen att läsa. Gumman
hade ett outtömligt förråd af sagor och visor, hvarmed hon
undfägnade sagolystna barnungar. Sittande pä en pall
bredvid henne, genomlefde jag lyckliga stunder. Så gjorde jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
