- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondeandra årgången. 1880 /
204

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•204

28, Sedlighetsfrågan närmast en fråga för
föräldrar och uppfostrare.

Vid det svenska sedlighetsförbundets möte förlidne Augusti månad,
i samband med det allmänna nordiska skolmötet, hölls ett föredrag
öfver ofvanstående ämne, hvilket Red:n skattar sig lycklig att med
några få uteslutningar kunna meddela sina läsare såsom ett ord i sinom
tid, väl vardt att på det varmaste behjertas.

Ingen, som med något så när öppen blick betraktar dagens
företeelser, lärer kunna neka, att sedlighetsfrågorna på ett
alldeles särskildt sätt i vår tid skjutas fram på dagordningen. Utan
tvifvel har i alla tider frågan om ett sedligt lif, såväl inom
det enskilda som inom samhället i det hela, varit i allra
egentligaste mening en brännande fråga, men detta hindrar icke,
att den under senaste tid framträdt med kraf på en särskild
uppmärksamhet och särskilda åtgärder. Det må vara huru
sant som helst, att all synd är lika fördömlig, och att vi icke
ega rätt att ur synden inom menniskan och inom slägtet,
betraktad såsom ett helt, utbryta någon enskild yttring såsom
företrädesvis syndig, så lärer det icke kunna nekas, att vissa
tider dock mer än andra påkalla uppmärksamhet för och
vaksamhet och strid mot särskilda synder, hvilka på ett
genomgående sätt liksom karakterisera dessa tider. Man kan utan
tvifvel med lika mycken rätt säga, att ingen enskild dygd är
framför andra berömvärd och förtjent att eftersträfvas, utan
att det är dygden såsom ett belt, en menniskan alltigenom
beherskande och bestämmande magt, som bör vara målet för
hennes sträfvan. Men hvem vågar väl neka, att t. ex. i en
tid af fara för fäderneslandet den medborgerliga dygd, som
framför andra kräfves, är fosterlandskärlek och sjelftippoffring?
— Men om någonsin fosterlandet, menskligheten är i fara, sä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:22:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1880/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free