Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■302
som bekant, ett partiskt framdragande och gynnande af ens egna
slägtingar, och stammar från renässanstidens moraliskt sjunkna
påfvestyrelse. Atavism är det bekväma namn, med hvilket,
naturforskarne utmärka den ofta iakttagna företeelsen att
slägt-typer återkomma med öfverhoppande af mellanliggande slägtled,
så att t. ex. en person i det hela eller i ett visst hänseende
liknar sin farfar eller farfarsfar, men icke sin fader.
Många slägtskapsord återstå ännu, hvilka nog kunde locka
till behandling. Vi medtaga dock blott ännu ett, som är
anmärkningsvärdt, emedan det är gemensamt för franskan och
svenskan, ehuru det i de två språken vid första påseendet har
mycket olika betydelser. Det franska bru »sonhustru» är ett
län från någon germaniskt munart och samma ord som vårt brud.
Att ordens betydelser ega någon beröringspunkt med hvarandra,
intygas däraf att i grekiskan ordet mjmphë, fiir oss mest kändt
i sin mytologiska och poetiska användning, dessutom i sig
förenar betydelserna af bru och brud. öfvergången förmedlas,
om vi ställa oss på svärföräldrarnes ståndpunkt och fatta ordet
brud i dess tyska mening, såsom omslutande äfven fästmön och
den nygifta makan. Husets unga »brud» än för de gamle
la bru». I Normandie betyder ännu bru »brud».
Man och hustru.
Någon skulle kunna falla pä idéen att ur språken vilja bevisa,
att olika folk hyste olika åsigter om naturenligheten och
lämpligheten af äktenskaps ingående. Det folk, som låter ordet
man jämte sin ursprungliga betydelse äfven utan något tillägg
beteckna »gift man», synes ju mena att det så godt som ingår
i begreppet »man» att hafva en hustru. Efter vårt språks
uppfattning bör altså en man prineipielt vara gift. Kvinnan har
däremot i detta hänseende mera sin frihet; ordet kvinna har i
svenskan vid sidan af sig ett eget speciellare hustru. Omvändt
mot oss ega fransmännen i femme ett gemensamt uttryck för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
