Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■313
den ofrihet, hvari fördom och sed af ålder qvarhållit qvinnan,
samt de undersökningar af hennes själsbegåfning, jemförd med
mannens, som deraf framkallats, så möta oss redan i medlet af
1700-talet fruarne Brenner och Nordenflycht såsom dess
erkända målsmän, Anna Maria Lenngren såsom dess
motståndare, senare Thorild, Richter, E. G. Geijer, Agardh, L. J.
Hierta och främst Fredrika Bremer såsom dess förkämpar.
Slutligen hafva vi under senaste 20 år haft i Tidskrift för
Hemmet en egen organ inom pressen för denna fråga, sedd i
samband med hemmets tidsenliga utveckling.
Vi äro således långt ifrån fremmande för de vigtiga
spörjs-mål, qvinnofrågan omfattar. Förverkligandet af det mål, till
hvilket hela rörelsen syftar, har också hos oss gradvis
fortgått på öfvertygelsens lugna väg, utan våldsamma brytningar
och dock fullt i bredd med, ja, i vissa fall snabbare än inom
liera af de större kulturländerna. Men i trots häraf, eller
kanske just derför, har litteraturen i frågan hos oss intagit ett
ganska begränsadt rum. Det må nu ligga en viss sanning i
det gamla ordspråket: den qvinna är bäst, om hvilken inan
minst talar, äfven då »talet» utsträckes ej blott till personen utan
ock till de grundsatser, på hvilka man vill bygga hennes
utveckling och verksamhet. Med andra ord, det kan bevisa godt,
på det område hvarom vi tala, att behofvet af reformerna varit
så allmänt erkändt, och att deras genomförande gått så lugnt
och naturligt till väga, att det icke framkallat èn sådan storm
af protester, och derför heller icke erbjudit ett sådant rikt stoff
till en litteratur i frågan, som händelsen varit i Tyskland,
Frankrike och England. Det afskilda läget af vårt land
förklarar äfven det faktum, att vi med en viss sjelfvisk
afsluten-het genomfört de praktiska reformer af qvinnans uppfostran och
samhällsställning, för hvilka allmänna meningen och qvinnan
sjelf varit mogna, utan att deltaga med de stora kulturfolken i
frågans teoretiska utredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
