Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
drift, den tjenande kärleken, alltid kan finna föremål och
arbetsfält, och eftersom denna kärlek, äfven såsom förrådd och
besviken, dock alltid, omplanterad i andlig jordmån, skall fylla
henne med en stilla glädje, och gifva henne kraft att lefva
för andra. Sista ordet i saken inlades af vår korrespondent,
Kirstine Fredriksen, medelst en »både besindig och rolig
afhandling» i Nationalekonomisk tidskrift 1878, hvari hon intager
ungefär samma ståndpunkt som Tidskrift för Hemmet, i det
hon yrkar borttagandet af allt yttre tvång, alla konstlade
gränser för qvinnans utveckling och verksamhet, viss att den
sanna, äkta qvinligheten har allt att vinna, intet att förlora på
en fri utveckling, samt att det är just detta den sanna
qvin-lighetens element, som saknas på stora och vigtiga områden af
det nutida samhällsarbetet. De germaniska nationerna, med
deras utvecklade personlighetsbegrepp anser hon särskildt
kallade att genomföra denna reform. Såsom »en underlig
»Fejltagelse» bortvisar hon påståendet, att reformen skulle hafva
betydelse endast för den lilla minoriteten af ogifta qvinnor
och tillägger: »Så visst som äktenskapets idé kräfver_ två
sjelfständigt utvecklade personligheter, hvilka kunna ömsesidigt
stödja och taga inflytande af hvarandra, och så visst som
upp-fostrarinnans kall tager alla en qvinnas ädlaste egenskaper i
anspråk, så visst är också qvinnans personliga utveckling af
den allra största betydelse för den gifta hustrun, och
äktenskapet.» Dessa idéer har man helt nyligen funnit på
skönlitteraturens område förkroppsligade i Hostrups skådespel Eva,
hvarom mera en annan gång. För öfrigt betonar K. Fredriksen
särskildt vigten af att påkalla qvinnornas inflytande, om man
ej vill att religionen skall förlora all makt öfver samhället.
Ställer man nu å ena sidan dessa K. F:s uttalanden, satta
i handling af Hostrup, å clen andra biskop Martensens skildring
af äktenskapet och förkastelsedom öfver qvinnoemaucipationen
i hans kristliga etik, så har man uttrycken för hvad man kunde
kalla högern och venstern bland qvinnans sakförare i Danmark.
Tagna i flock erbjuda dessa sakförare intressanta
karaktärsskiftningar, än af pietismens trånga fromhet, än af den
Kirke-gaardska lifsuppfattningen der lidandet blir mål, än af den
Grundtvigska med »den glade kristendom» riktad på en
fosterländsk pånyttfödelse i »Aanden», än af en Nielsens frisinnade
filosofiskt kristliga verldsåskådning, än slutligen af clen ortodoxa
kyrklighetens orubbligt traditionella ståndpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
