Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Allt närmre kom mig ystra hvimlet nu,
De snart mig kunna rycka med sig. Hu!
Skall ingen hejdas i sin vilda fart?
Skall jorden under dem ej bäfva snart?
Jag frågte den, som vid inin sida stod!
Han svarte: »An har Herren tålamo*d.»
Då såg jag upp, det var en engels röst,
Se ned, den ropte, i ditt eget bröst!
Hur ofta mins du, när du verlden bör,
Hvem som för dig i törnekronan dör?
Jag vaknade, — det grydde än en dag.
•Jag hörde blott mitt hjertas döfva slag.
Lbg. —
Du ser med vänliga ögon på min dröm och du kan nog förstå,
att den gjorde intryck? — Vore blott ej alla intryck så lätt utplånade!
O, den som kunde vara trogen, kunde bedja nog varmt och innerligt
för sig och andra! Men denna återkommande slapphet, denna brist
på kraft och värme emellanåt, är odräglig. Jag kan vredgas öfver min
egen ljumhet, men denna vrede är som en kornblixt, den flammar ett
ögonblick, men följes ej af fruktbärande regn. Gud hjelpe oss alla!
Hvar och en har sitt.
Har du läst Topelii Septembernatt? — Det är att se i stort.
Hvem vet hvilken härjare slappes lös? —■ Måtte himlen gifva regn —
och tårar 1 — Hur ondt gör det mig ej, att; du ej är frisk! Herren
lärer oss dock mycket under sådana förmörkelsetider; det är som det
täckelse, som hänges öfver buren, när fogeln skall lära sig en ny
melodi. Måtte det snart ljusna!
i> 3»
&
Tack för ditt sista rika bref, som gjorde mig glädje, gjorde mig’
godt inuti själen. Jag känner detta samband med dig, då ditt andliga
lif stärker mitt som ett kol värmes af det andra, som när en andes
flägt lifvar dem. Hur ofta är det ej torka i vår inre verld derför,
att man ej vänder sig till den, som skapar i oss en springande källa
till evinnerligt lif. Måtte X. få af »det lefvande brödet», du talar
om, så att han ej »gifves upp i vägen». Tack för att du skref till
honom! Ja, hvarför skall man vara njugg emot hvarandra i detta
korta lif?
Den lista Augusti gör sitt inträde i dag med strålande prakt,
himlen är blå och luften varm. I dag kan visst klöfvern bergås.
Redan hör jag barnröster på gården, och dufvornas vingslag. Hvad
gör du i dag? Hvad tänker du? — Ofta om aftnarna, midt under
Sång och musik, tycker jag mig höra »slottsklockans toner i stilla qväll».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>