Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
litet, då man bråkar så oförtrutet, för att låta dem undfå allt
uti ett särskildt præparat, då allt vetande tilldelas dem sockradt
och i format af en arbetsväska, som om de vore för skrala
och bräckliga för att i hufvudet och i händerna kunna hålla
annat än ett litet duodezband. Deras förstånd och vilja äro
fullt lika menskliga som våra egna, blott man gåfve dem
tillfälle att utveckla sig med den frihet, utan hvilken de
nödvändigt förslappas. Jag säger det än en gång: tiden manar
till en förbättring uti qvinnans medborgerliga ställning. Med
en redlig vilja för allt hvad heligt och godt är, böra vi alla
medverka härtill.»
Men vi få ej följa den märkliga skriften längre, utan
hänvisa läsaren till Bolins studier öfver familjen (Helsingfors
1864) der man får en förträfflig öfversigt af Hippels arbeten
och lians plats i raden af de tyska tänkare, hvilka sysselsatt
sig med ifrågavarande ämnen. Yi kunna dock ej underlåta
att efter professor Bolin anföra huru Fichte, hos hvilken eljest
alla de vanligaste invändningarne mot emancipationen lära finnas
koncentrerade, dock på frågan huruvida qvinnans rätt i
samhället är lika med mannens, svarar: »Ett tvifvel vore löjligt:
båda äro förnuftiga menniskor, huru kunde dem emellan
råda en skillnad?»» För Fichte, likasom för vår Geijer, är
frågan icke, huruvida qvinnorna hafva samma rätt som
männen, utan om de kunna vilja utöfva den.
Under den reaktionära anda, som beherrskade första hälften
af vårt århundrade, torde man med Edmund Gammal 2) kunna
antaga att qvinnofrågan i Tyskland föga eller intet lät höra
af sig. Likväl lärer den trohjertade och entusiastiske, na en
’) Se vidare professor Bolins skildring af Hippels åsigter i förhållande
till Kants och Rousseaus, Fichtes. Hegels m. fi. Vi hänvisa äfven till den
berömde Hettners uttalande om Hippel samt näiima att Hippels här anförda
arbeten finnas på Kgl. Biblioteket.
2) Se denna tidskrifts 6:te häfte, 22:dra årg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
