Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
"Sjelfva torde bärarne af namnet icke hafva misstyckt det; och
för en efterföljande tid är det betecknande för den uppfattning,
inför hvilken det att vara »egen», att vara sig sjelf, i stället
att »vara som alla andra», var och kanske ännu är ett svårt
fel. Redan det, att grefvinnan Björnstjerna, då familjen på
1840-talet återvändt från England, sågs med sin dotter, i långa
engelska rid-drägter, spränga af på lätta hästar genom
Stockholms gator, eller på Ladugårdsgärdet vid militärparaderna,
åtföljd af man eller söner, slog med häpnad
Stockholms-verlden. Man hade dock sedan gammalt vant sig att i »les
Stedingks» se undantag från det gamla vanliga, och då
grefvinnan Björnstjerna, så väl genom sin karaktär som sin
ställning, ingaf endast känslor af obetingad aktning, så tillvann
hon sig småningom den då visserligen ej allmänna
företrädesrättigheten att opåtaldt vara sig sjelf. Betecknande är, att hon,
kort efter utflyttningen till London, återvände, 1829 till
Stockholm, på det att- det barn, som hon väntade, måtte födas på svensk
botten, ej i främmande land. Detta barn var dottern Thérese.
Thérese Björnstjerna var ett lifligt, rikt begåfvadt barn,
och stod, enligt hennes egen uppgift, i stor fara för att
blifva bortskämd af sin far, men räddades ur denna fara
genom den allvarliga moderns kloka kärlek. Från denna
moder hemtade hon tidigt sina första religiösa intryck jemte
sporren till ett pligttroget arbete. Grunden till sin
intellektuella utbildning erhöll hon, tillsammans med en broder, af
då varande svenske presten i London, Carlson, för hvilken
hon med lif och lust läste latin och matematik och alla
andra skolämnen. Senare fick hon en förträfflig lärarinna, vid
hvilken hon varmt fäste sig, men hvilken hon dock ansåg i
ett fall hafva varit henne mindre nyttig, emedan tillgifvenheten
för henne under en tid drog henne ifrån modern.
Sedan familjen återflyttat till Sverige på 1840-talet,
tillbringades vintrarne i Stockholm. Dotterns uppfostran full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
