- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondetredje årgången. 1881 /
168

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

ter om de faror den skulle medföra. Med vaket intresse
följde hon gången af alla vigtigare frågor under den nya
riksdagsordningen, helst sådana som närmast gällde folkets
utveckling och fosterlandets försvar. Då härordningsförslaget
ånyo föll vid 1880 års riksdag tillskref hon det bristande
fosterlandskänsla, frågade sig, full af ädel sorg, »hvad skola
vi göra för att ingjuta fosterlandskärlek hos vårt folk?» och
drömde sig till och med möjligheten att bland Sveriges
qvinnor bilda en stor försvarsförening för — försvaret. Med
glädje hörde hon, kort före sin död, grundsatsen om
gifto-mannarättens upphäfvande segra på Kiddarhuset.

Imellertid, ehuru hon, långt ifrån att förakta, tvärtom
sökte och hade behof af umgänget i verlden, var henne dock
hemmet det öfver allt annat kära. Så länge som möjligt dröjde
hon derför med barnen på. Lennartsnäs, äfven då hennes man
måste för sina embetsåligganden stanna i staden.
Lennartsnäs var för hela familjen i ännu närmare bemärkelse »hem»
än bostället i staden, och när skolferier inträffade, siler någon
bland barnen blef sjuk, var det på Lennartnäs som friheten
skulle njutas och helsan återvinnas. De som här sett Fr.n
Ugglas’ verksamhet kunna icke förklara huru det var henne
möjligt att i hvarje dag som gick, inlägga så mycket arbete,
och dock alltid bibehålla den sinnesro och harmoniska
jemnvigt, som gjorde att alla funno sig så väl i hennes närhet.

Till den moderliga verksamhet, vi redan skildrat, kom den
husmoderliga, hvilken dock inomhus visserligen ej omfattade
detaljerna af’hushållet. Allt kunde ej medhinnas; något måste
lemnas till andras ansvar; och hon valde dertill omsorgerna
för det materiella lifvet, såsom de minst vigtiga. För
godsfolket var hon, såsom vanligt bland husmödrar på landet,
rådgifvare och läkarinna, och som sådan träget anlitad. De yttre
omgifningarne kring den slott-slika byggnaden hade hon sjelf,
tillika med sin man, ordnadt och planterat; äfven den vidsträckta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1881/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free