Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•205
En fransman, en italienare, en engelsman skulle ej kunna
hafva skapat denna myt, deras språk skulle hafva förbjudit det.
Hvarken franskan eller italienskan eller engelskan hafva något
enkelt ord för »genkärlek». Amour réciproque, mutuo amore,
love in retum och dylika uttryck, med hvilka de nämnda
språken hjälpa sig, framkalla icke för tanken så konkreta,
till en verklig enhet sammangjutna föreställningar, att någon
poet skulle kunna tänka på att däraf dana en person.
Svenskan, som har det enkla ordet t/enkärlek, och tyskan, som
säger Gegenliebe, medgifva uppenbarligen lättare denna
personifikation. Men icke häller i dessa språk gestaltar sig
personifikationen på ett så naturligt och osökt vis som i
grekiskan, der Anteros redan i sin ordform bär samma karaktär
af ett personligt namn som Antenor, Antinoos, Antipater och
många andra.
Ett godt trä kan ej bära ond frukt, fikon kunna ej växa
på tistelbuskar, heter det. Satsen har sin sanning i trädgården,
den gäller ock för många människolifvets områden; men den
gäller ej inom språkets rike. I ordboken se vi mycket ofta
samma rot, ur hvilken uttrycken för det högsta och ädlaste
i lifvet framvuxit, jämväl alstra benämningar för de
styggaste ting.
Vi hafva i det föregående ofta. gjort denna erfarenhet:
då vi velat afhandla hemmets ord, hafva vi oförmärkt kommit
att stundom vidlyftigt nog omtala uttryck, hvilka ingalunda
förtjena att inrymmas under en så vacker rubrik. För
språkforskaren hafva också visserligen de fula orden ej mindre intresse
än de vackra, på samma sätt som botanisten i vissa fall har
mera att lära af tistelns sårande taggar än af fikonträdets
svällande, smakliga frukt.
Och fastän vår lilla uppsats ej afsett att lämna en rent
filologisk behandling af (let ifrågavarande språkområdet, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
