Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•224
och mera fördelaktig än den som skett med hennes omgifning.
Naturligtvis var hon gammal vörden, liksom jag, och mycket
silfver skimrade i hennes hår; men det klumpiga och tröga
barnet hade blifvit en högväxt kvinna med lifligt väsende och
ädel hållning; det förr så slöa, ovänliga ansigtet var ljust och
blidt samt bar prägeln af en rik själsverksamhet, et-t varmt
känslo- och tankelif; de mörkgrå ögonen, som synts ohyggligt
stora, då de ur ett missmodigt barnansigte stirrade tanklöst
ut öfver en glädjefattig verld, strålade nu skönt i solglansen af
godhet och kärlek. Jag var ej i stånd att dölja min förvåning.
»Här sannar jag då riktigt det sköna ordet: si allting äro
ny vordne,» sade jag sedan vi satt oss ner i skuggan af
blommande lindar, och min blick, efter att hafva sväfvat öfver den
tjusande nejden, sänkte sig i det soliga djupet af Magdelas
ögon. »Berätta mig jag ber dig, huru allt detta tillgått,
framför allt huru du sjelf blifvit så behagligt ny under det. jag
blott blifvit gammal.»
Försköningen af ett ställe, för hvilket naturen gjort så
mycket som för Fridlunda, kräfver endast skönhetssinne,
nr-betshog och något penningar», svarade hon med ett välljud i
rösten som icke heller tillhört hennes barndom. »Men huru
denna tredubbla och oundgängliga hafstång kommit mig till
del, må väl med skäl förundra dig. Det är egentligen en
lång historia, ty alla de tusen omständigheterna af ett
men-niskolifs skiften, pröfningar och strider ingå deruti; men hon
kan ock täljas i få ord. Hufvudsaken var att den dumma,
oläraktiga Magdela fick en lärare som — — —»
»Hette kärlek,» inföll jag.
»Ja väl», svarade hon med sitt milda leende. »Kärlek
heter allt Guds verk för och med menniskors barn.»
Hon vinkade till sig en dalkulla som kom från växthuset,
bad henne lemna melonen till ett bud från staden som väntade
på den, hviskade några ord som skaffade oss en dylik jemte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
