Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
hvars inredning stod i en viss öfverensstämmelse med hennes
skaplynne. Boningsrummen hade nämligen icke ett enda
fönster åt gatan, och familjen lefde der sitt eget stilla lif, afskiljdt
från den yttre verlden. Hemmets inverkan på barnen, Louise
och tvänne bröder, bestod ej i tal utan i handling. Pligten
först, nöjet sist, var regel och rättesnöre för lifvet. Der hölls
inga tal om sanningskärlek, men allt var sanning, der
predikades ej om rättrådighet men hvarje handling var rättrådig.
Der sparades aldrig på det nödvändiga men alltid på det
öfverflödiga.
Som barn gick Louise i en af den tidens flickskolor der
man sydde hela dagarna sedan läxan i katekes, biblisk
historia, geografi, eller svensk historia blifvit uppläst utantill.
Hennes lyckligaste minnen från skolan voro de två eller
tre gånger i terminen då der »talades förstånd», d. v. s.
frågades utan bok öfver något särskildt ämne; hennes
bittraste, att hon nödgades tacka skolfrun för något namnam, som
enligt hvad det sades »tuppen värpt» åt henne, hvilket sårade
hennes sanningskärlek och rättskänsla. Hvad hon lärde i denna
skola, var ihärdighet och ordning.
Fadern, en olärd men intelligent man, ansåg att kunskap
i ett främmande språk vore oumbärlig för en bildad
menniska. Louise fick derför onsdags och lördags eftermiddagar läsa
franska för sin äldre broder, då Oides läsöfningar lärdes utantill.
Några år efter sin konfirmation tog Louise plats som
lärarinna hos en hemmansegare i Östergötland. Här märkte
hon efter hand huru litet hon kunde, eller rättare huru
mycket som hon icke kunde. Vid tjugoett års ålder återvände
hon hem, och nu gälde det för henne att vidga sitt vetande,
hvilket vid hennes ålder och på den tiden icke var lätt. Snart
blef hon dock dubbelt sysselsatt, i det hon i en af
hufvudstadens flickpensioner på en gång gaf och tog undervisning.
Det blef en tid af rastlöst arbete, om dagarne i skolan, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
