Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
hvilka jemte ofantliga, midt i åkrarna upplagda kubformiga
»rosen» af ur jorden bruten sten, vittna om det tunga arbete
och den oförtröttade ihärdighet den svenska jorden kraft och
kräfver af sin odlare. Ej långt från gården låg den forna
manbyggnaden, en liten ryggåsastuga, kanske två sekler gammal
och rned så låg dörr att man ovilkorligen tänkte på visan:
Och ödmjukt man får buga
Att till mig komma in.
-Mot stugans vägg stå lutade två vidunderliga
mennisko-figurer, huggna i trä af en konstnär på det mest naiva
utvecklings-stadium, och så gamla att masken gjort tusen fåror
i de vidunderliga anletena utöfver hvad bildhuggaren
någonsin afsett. Af mitt värdfolk hörde jag många gamla sägner
och berättelser, fästade vid olika platser och föremål, men då
du kan återfinna dem dels i den förträffliga beskrifningen på
Ydre af Rääf, dels ock till en del i den lilla skizzen af en
jul i Ydre i en äldre årgång af Tidskrift för Hemmet,
förbigår jag dem, för att i stället införa dig — i Buhlsjö
väf-kammare.
Här rådde några dagar efter min ankomst en otrolig ilit.
1 en väfstol satt en bondflicka långväga ifrån och framtrollade
på en gulhvit, tjock och mjuk väfnad vackra, bredare och
smalare ränder med präktiga mönster i omvexlande rödt och blått
garn; i en annan väfstol tillverkade en flicka från ett torp på
gården handdukar med vackra bårder af samma slag; i den
tredje slutligen utfördes på gulgrå linnebotten, med breda
and bårder och smala botten ränder en hängmatta af husets
»innepiga». Från den ena till den andra gick undervisande
och rättande min lilla följeslagerska, och allt emellanåt syntes
sjelfva frun i huset vid spoirocken. Då och då öppnades
dörren och en »kära mor» steg in med anhållan att få »glutta».
Det blef då ett undrande och ett »fråjande» utan ända;
arbetet förklarades »ohiskeligt snyggt (= vackert)», på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
