Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Munk eller make af Charles Reade. Öf vers. af Mina Bäckström.
I. Häggströms förlag Stinn 1881. Pris 5 kr.
Vid den tidpunkt, då ungdomen vaknar till historiskt
intresse bör detta bland annat näras genom goda historiska
romaner. Med historiskt intresse mena vi egentligen det
kulturhistoriska intresset; hågen för berättelser om krigiska
idrotter och personliga äfventyr sammanhänger med
barndomens sagolystnad. Den något romantiserade kulturbilden
fängslar i allmänhet ungdomen mer, än den vetenskapligt
framställda odlingshistorien. Med den historiska
undervisningen i de högre klasserna borde derför alltid följa
anvisningar på goda historiska romaner, d. v. s. sådana, der den
kulturhistoriska troheten förenas med åtminstone någon
diktarebegåfning. En sådan kulturbild,, lämplig att sätta i ungdomens
händer, på samma gång den är en fängslande läsning äfven
för äldre, är »Munk eller Make» af Charles Reade, den kände
engelske romanförfattaren. Dess införlifvande med vår
litteratur är en frukt af den så hastigt bortgångna fru Mina
Bäckströms utmärkta öfversättareverksamhet. »Munk eller make»
är en bred historiskt-romantisk skildring, der handlingen ger
osökta tillfällen att måla tidens lif. Visserligen kan man
anmärka att dessa tillfallen allt för ofta begagnas, och att
handlingen derigenom blifvit mycket uttänjd; att knappt en
förveckling hunnit bli löst, ett äfventyr slutadt, förr än nya
ränker och nya faror uppstå, hvilka, huru spännande och
huru lifligt berättade de äro, ofta sakna betydelse för så väl
hufvudpersonernas öden, som för deras karaktärers utveckling.
Men de sakna aldrig betydelse för målningen af det brokiga,
upprörda skede af medeltiden dit berättelsen är förlagd, och
sjelfva hufvudhandlingen i denna är också en kulturbild, ett
uttryck för samtidens tanke- och känslolif. Detta gör att ett
verkligt inre samband finnes mellan de vidlyftiga
tidsskil-dringarne och hufvudpersonernas öde, och att man icke finner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
