- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondefjerde årgången. 1882 /
123

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.123

n

(sänggardiner) af ljusrandigt linne. Äfven kappor med många
rundskurna kragar omtalades såsom tillhörande den forna
mans-drägten. Allt var hemmagjordt, troligen af vadmal, väfdt,
likasom ofta ännu, af »säl-svart» (sjelf-svart = ullens egen färg)
hem-spunnet garn i gles väfnad, hvilken sedan krymptes eller
stampades till önsklig tjocklek.

Detta var ungefär allt, hvad Stafva hade att visa och
förmäla. Dertill kan dock läggas hennes halft rörande, halft löjliga
beskrifning på sitt eget uppträdande som ung vid Norra Wi
brunn, der hon varit ombedd att sjunga för »herrskaperna».
Stafva lärer nämligen varit begåfvad med vacker röst, hvilken
gåfva, jemte den nämnda brunnsvistelsen syntes hafva utgjort
glanspunkterna i hennes eljest tysta och blygsamma lefnadslopp.
På min begäran uppläste hon ur minnet några af de visor, hon
plägat sjunga, hvilkas innehåll påminde om den lätta moralen
och glada lefnads-filosofien från slutet af förra århundradet. För
folkvisan syntes Stafva deremot hysa ett sublimt förakt, såsom
varande allt för tarflig både för henne och i synnerhet för de
forna »herrskaperna» vid Norra Wi.

Sällan eller aldrig höras heller bland den nutida allmogen

lf

i trakten folkvisans djupa tonfall. Äfven hit hade dragspelet
framträngt och oskärat skogsluften med sina slagdängor; endast
undantagsvis kunde man ännu påträffa en enstaka spelman, som
för goda ord förmåddes att på fiolen återgifva en och annan
öfverdådig polska i äkta folkton, med snirklar och stråksprång
af den gamla djerfva sorten.

Men jag fruktar, att du tröttnar vid dessa oafbrutna
teckningar ur folklifvet, och jag lemnar derför Stafva att efter väl
förtärdt kaffe med dopp åter vända till sin »regent» i
fattigstugan, och låter den enstaka spelmannen roa sig sjelf, medan jag
för dig omkring på en tur till grannarne.

Det var en herrlig sommarmorgon, som trillan körde fram
till porten, och snart derefter trillade vidare med mitt värdfolk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1882/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free