Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.142
Vi lemna här minnestalaren sedan han gifvit oss nyckeln
till ej blott Bottigers utan sitt eget med hans befryndade
skaldskap och återvända till diktaren.
Närmast Wirséns andliga stämningssånger i betydelse och
värde stå hans fosterlands qväden. Af dessa är det, som fått
öfverskriften »Två svärd» i vårt tycke det djupaste grepp i
»nordmannaharpan», som vi förnummit allt sedan Bernhard
n
Elis Malmström nedlade den. Ämnet, ehuru närmast hemtadt
ur en af dagens frågor, är af förblifvande betydelse och skall
hafva sin tillämpning så länge »det tröga folket, fullt af
hetsigheter» är sig likt, och så länge detta folk ännu eger ett Sverige
att värna.
Förd af en qvinna »med tycke af en mor» och på hvars sköld
tre kronor skimra under sorgfloret, träder den drömmande skalden
in i fjällets hvälfda kamrar, der bergkristallens lampor brinna,
äss-jor glöda, och släggan hamrar jern mot städet. Här stannar
han vid tvänne härdar, omgifna af dunkla andemakter, å ena
sidan bergets ädle drottar, å den andra dvergar med röda
tänger glimmande i flinka händer:
Färdigsmidt låg vid första härden ett svärd och brann i
natten, och på dess klinga stod en runa, och den runan var
försvar.
»Bah! ingen brådska! gamla drottar!» ljöd dvergalåten:
Ingen fara! Vi smida bättre svärd». Och skalden såg en
annan klinga, glittrande med röda lågor som mordbrand öfver
stranden; ormar slingra förtroligt kring fästet och en runa
brinner också här på svärdet, men den runan är tvedrägt.
Uppvaknad från synen förnimmer skalden den höga
qvinnans afskedsord: »Säg, att eder moder sörjer!» sjung, och
»mins att sången eger pligter, mins, o mins: du är min son!»
Vi kunna vidare i Wirséns diktsamlingar särskilja en grupp
af svenska natur- och hemlifs skildring ar, hvilka senare torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
