Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.177
21. "Min moder och jag."
*
En minnesteckning.
t O ma mère, recevez mes amovrs
Tovjovrs/»
I.
Så väl jag ser henne, den väna qvinnan, med det
allvarligt milda ansigtet och den solvarma blicken!
Det var qväll, hon satt ensam vid lampan. Alla andra i
huset hade redan gått till hvila. Hon sydde på ett litet
barnlinne. Ingen fick se henne lägga hand vid det arbetet, hon
tog fram det blott när hon var ensam. Hon visste icke rik-
tigt, hvarför hon så gjorde; känslan sade henne blott, att det
\
borde så vara.
Så flitigt hon sydde! Tiden led emot midnatt. Det var
alldeles tyst omkring henne. Endast "det stora slagurets hårda
knäppningar ljödo genom stillheten. Omsider lutade hon
pannan mot handen och tänkte på den, hon väntade. Hon kom
så in i tankarne, att hon för en stund glömde arbetet och så
suckade hon: »förbarma dig öfver mitt barn, o Herre Gud! Låt
icke verlden draga det från dig! Om än det förvillas, rädda
det dock omsider för ditt himmelska rike.
Hon satt ett ögonblick med handen öfver ögonen, liksom om
lampskenet varit för starkt; derpå återtog hon sömnaden. Det
lilla linnet blef färdigt. Hon läste omsorgsfullt in detsamma,
kastade en blick mot den stjernströdda omätligheten och gick
till hvila. Hennes man, trött af dagens arbete, låg redan i
djup sömn. Blott Gud och oändligheten hade sett hennes
arbete och hört hennes hjertas bön.
Tidshr. för hemmet. 24:de årg. 4:de haft. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:14 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfh/1882/0179.html
