Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.247
kunde ge uttryck åt så egendomliga, ja snillrika tankar, att
efter ett dylikt samtal allt tankeutbyte med andra föreföll
hvardagliga
Under hela denna tid studerade miss Evans oafbrutet. Ett
oerhördt starkt minne och en lika ovanlig flit främjade det
mångartade sökandet efter kunskap hvari hon fördjupat sig efter
sin flyttning till Coventry. Rektorn vid stadens goss-skola gaf
henne lektioner i latin och grekiska, och hon vann i de
klassiska språken god kunskap och stor beläsenhet, ehuru ej
egentligen lärdom, såsom många påstått, En italiensk språklärare
undervisade henne i italienska och tyska; franska läste hon
äfven. Hebräiskan, liksom senare spanskan, lärde hon sig
egentligen sjelf, och blef snart på egen hand djupt förtrogen med de
moderna språkens litteratur. Hennes stora musikaliska anlag
utbildades af en skicklig organist i Coventry, och hon hade ändock
tid och håg öfriga för naturvetenskaperna, en kunskapsgren,
den hon hela sitt lif ökacle genom läsning af vetenskapliga
arbeten. Slutligen egnade hon sitt kanske mest brinnande
intresse åt studiet af filosofien, der hon, särskildt i Tvsklands
* ’ O
såväl filosofi som teologi, förvärfvade grundliga insigter. Hon
påminde sig många år efteråt sjelfva den plats på vägen der
hon vid denna tid under en promenad med en vän stannat,
och’ slagit hop sina händer med det lidelsefulla utropet: »måtte
jag upplefva den dag, då iag lyckas försona Locke’s och Kants
system»! Denna önskan var kännetecknande för den teoretiska
strid och det andliga trångmål hvari hon nu inkommit. Härom
yttrar en minestecknare följande:
Hennes bemödanden att fasthålla, förklara och förandliga
kristendomen, under det såväl hennes hjerta som hennes af filosofien väckta
tanke bragte henne i motsägelse till densamma, lyckades allt mindre.
Hon hade med en ovanlig långsamhet öppnat sin själ för möjligheten
af, att en annan verldsförklaring än den kristna var möjlig. Denna
långsamhet berodde ej hos henne, som hos många andra, på ytlighet
utan på innerlighet. Hon omfattade nämligen vissa delar af kristen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
