Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.277
denna storartade verksamhet för eget bästa, utfört en mängd
betydande arbeten af stor vigt för det allmänna; så t. ex.
dyrbara kommunikationsled, förträffliga kartverk, geologiska
undersökningar, m. m. Något förslag af allmännare intresse
tyckes ej inom Vermland kommit till stånd utan att
Uddeholms Bolag dervid medverkat. För bolagets omsorg om sina
arbetare talade sjukhuset i parken samt det nyligen under en
förträfflig ledare omorganiserade skolväsendet, hvilket lärer
omfatta äfven slöjdskolor, ehuru blott för gossar*). Så ock den
omständigheten att för landtbruket inga stattorpare finnas utan
endast jordtorpare. På min fråga om bland bruksarbetarne
bildats någon konsumtions- eller handelsförening, gafs nekande
svar. Att det gamla patriarkaliska förhållandet mellan
husbondefolk och underlydande, måst vika för ett mera
opersonligt, fabriksmessig^ var, sade man, en naturlig följd af
arbetets organisation enligt moderna och »rationella» grunder.
Sålunda rönte jag föga sympati för min beskrifning på
den trefnad, som rådde vid ett bruk vid Dalelfven, hvilket
jag nyligen besökt, och der arbetarne ännu enligt gammal
sed hade sin egen åkertäppa att odla, sina egna kor och
små-kreatur m. m. Det ^kunde vara poetiskt menade man, men i
sjelfva verket var det en gammal opraktisk sedvänja, som här
för längesedan aflagts **).
Till sist några uppgifter om ledande personligheter inom
bolaget.
Af män, som kunna tillskrifvas bolagets framgång
nämndes stiftaren, Bengt Gustaf Geijer, hans son, Hofsekreteraren
Geijer, samt i sednare tider statsrådet Jonas Wcern och Bruks-
*) Bolagets bidrag till barnaundervisningen lara under åren 1862—
1881 hafva uppgått till omkring 133,300 kr.
**) Jag har sedan genom egna iakttagelser och sakkunnigas uppgifter
konstaterat det märkliga faktum, att inom de begränsade slägtbolagen
arbetarne äro väl tillgodosedda, men’ principalerna få föga eller inga
inkomster, hvaremot å andra sidan de stora aktiebolagen gifva sina
medlemmar rika utdelningar men mindre väl tillgodose sina arbetare.
Den mellan ytterligheterna liggande sanningen tyckes ännu ej vara funnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
