Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underordnad tjensteman med små inkomster, en ståtlig man
i hvars ansigte en gång den älskande bruden skådat uttrycket
af ädel mannakraft, medan det för erfarnare ögon snarare talat
om äregirighet och sjelfkärlek i förening med svaghet;
stats-rådinnan, den enkla anspråkslösa qvinnan med det viljefasta
draget öfver de smala läpparna, hvilket bestred ögonens
uttryck af öm öfverlåtenhet. — Statsrådet, som för att häfda sin
ställning i societeten och kunna värdigt uppträda i sitt eget
hus, fordrat af sin hustru att hon och helst äfven den äldsta
dottern skulle presenteras på hofvet; statsrådinnan som fogat
sig för egen del, för att kunna så mycket fastare vägra för sitt
barn.—Statsrådet, som i trots af sin egenskap af uppkomling, och
tack vare sin verldsmannahållning och sitt segervissa sätt, i ett
enda slag vunnit de tongifvande damerna inom »societeten»;
statsrådinnan, som från det ögonblick hon vid presentationen
stod väntande bland alla de andra damerna, med sitt
sammetssläp på armen, och damerna märkte att hon i all sin
enkelhet var för sjelfständig att beskyddas, knappt blef tolererad.
— Statsrådet, som insåg att hans nya ställning fordrade pekuniära
uppoffringar och derför tagit ett nytt dyrbart möblemang på
kredit ; statsrådinnan, som bäfvade för skuldsättning, sörjde
det gamla bohaget med de många minnena och det urblekta
öfvertyget, samt räddat åtminstone sängkammaren undan
för-nyelseraseriet. — Statsrådet slutligen, som, då novellen börjar,
går oroligt fram och åter i den upplysta våningen, kritiskt
pröfvande och rättande; statsrådinnan, som under tiden i
barnkammaren tröstar och moraliserar sin skrikande pojke.
Mellan far och mor framskymtar äldsta dottern Arla, en blyg
och fin, ännu ej utvuxen flickskepnad, med moderns svärmiska
ögon, här ännu beherrskande det fasta draget öfver munnen. I
bakgrunden uppspåras en yngre dotter i slynåren, förtviflad att
icke få vara med på balen emedan hon börjat sin nattvardsläsning,
och öppet förklarande för mpdern, att följden vore att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
