Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
honom, svarade Ellinor att det snarare var om sina tvifvel,
och erhöll efter någon svårighet löftet om ett besök.
Förfin ger derefter en kort antydan af Adrians, prestens
öde och natur. Han var oäkta son af en moder, hvars
förvillade rättsbegrepp han icke lyckats återkalla och af en
förnäm fader, hvars namn han icke fick bära, men hvars
förfinade sinne och andliga begåfning han ärft, medan han dock
till grundsatser var demokrat oeh asket. Hans natur var för
djupt anlagd att tillåta honom stanna på folktalarcns
ståndpunkt; han förstod ej ens de folk-klasser bland hvilka han
växt upp och kunde ej göra sig rätt förstådd af dem. Han
ansåg sig kallad att verka bland det lägre folket öfver hvars
förvillelser han sörjde, men kände sig ständigt dragen till den
bildade klassen, som han föraktade. Det var konflikten i hans lif.
Skildringen af den sträfve och stränge prestens inträde
i den smakfullt och yppigt anordnade salongen vid
trädgårdsgatan, och hans intryck af den unga balklädda flickans
skönhet, äro ypperligt skildrade.
På prestens fråga hvilken religion hon hyllar, svarar
Ellinor litet utmanande: »tviflets.’» och hon tillägger att det knappast
finnes något mellan himmel och jord, på hvilket hon icke
tviflat.
Adrian förklarar då sitt besök gagnlöst. Han kan icke
göra sig förstådd af den som tviflar på allt. De tala icke
ens samma språk.
Ellinor förebrår honom hans intolerans och spörjer om han
sjelf aldrig erfarit tvifvel. Han uppmanar henne att icke spela
komedi, att icke med hånet på läpparne tala om heliga ting.
Han vet hvad tvifvel är, men det är ett sådant som bleker
kindens rosor och jagar bort leendet från de friskaste läppar.
Samtalet fortgår och föres å prestens sida först med hån,
sedan med en sträf och dock brinnande vältalighet. Om han
skulle rifva ned de afgudar som hon dyrkar: intelligens, skön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
