Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
i
nnehålla, ej kunna vara ense med den ärade författaren, önska
och hoppas vi dock lifligt, att det upprop till reform, som i
dem ligger, ej mil förklinga ohördt.
Vi anmärka först, att den mindre »läroboken» blott är en
genom borttagande af vissa stycken åstadkommen förkortad
upplaga af det större arbetet — visserligen ett mindre
lyckligt sätt att af en afhandling göra en lärobok. Efter några
»allmänna regler för välläsningen», som utgöra första
afdelningen, »kommer en »ljudlära» d. v. s. anvisning till
uttalet-af de svenska språkljuden. Förslaget att i skolan införa
fonetikens elementer och att grunda uttalsläran både hvad
modersmålet och andra i skolan lästa språk angår på läran
om språkljudens bildningssätt är obetingadt att förorda, och det,
måste ined det snaraste förverkligas. Lärjungen måste få veta,
huru ett »lent» franskt s, ett engelskt th, ett tyskt ch o. s. v.
bildas, hvari felet egentligen ligger, när hans dialektuttal af o
i lo fra eller torp ogillas; och ej afspisas med meningslösa
fraser: »lent», »aspireradt», »orent» o. s. v. Men såsom vi på annat
ställe vidare utvecklat, tro vi icke, att förf:s framställning af det
svenska uttalet uppfyller de kraf, som ur vetenskapens och
skolans synpunkt på en sådan måste ställas, den innehåller
för mycket af osäkra eller oriktiga nyheter, dess terminologi
är oklar, dess stil afhandlingen mera än lärobokens, det hela
är för inveckladt och vidlyftigt för att kunna medhinnas och
fattas på den tid, som åt ämnet kan anslås. Hvad som här
är sagdt- om andra afdelningen, ljudläran, gäller i allmänhet
äfven om inledningen till den tredje, »betoningslärans
allmänna bestämningar», samt kapitlet om den etymologiska
betoningen.
Däremot tro vi hufvudmassan af tredje afdelningen, »om
den logiska eller förståndsbetoningen» (s. 133—190 i
afhandlingen, s. 97—153 i läroboken), vara ganska förtjänstfull.
Mod förståndsbetoning menar förf. den »qvantitativa» betoning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
