Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
småningom kom den känsla af beundrande tillgifvenhet, hvilken
hon var benägen att egna honom, att förfrysa.
Hvarför fästade han vid sig detta svärmiska, omedvetna,
outvecklade barn? Ja, hvarför göra många andra männer med
samma skaplynne på samina sätt och inviga sålunda sin makas
hela lif till ett martyrskap? Vi kunna ej besvara detta
hvarför, Dr Heiberg och C. D. W. göra det ej heller, men
båda öfverensstämma i att lägga Thomasine till last, att hon
var »för romantisk». Denna egenskap var i sin möjligen
superlativa grad dock endast en följdriktig utveckling af
hennes naturanlag och tidigare förhållanden. Hon var
olycklig nog att sakna en öm och förståndig moders handledning
och råd just vid den tidpunkt i en ung flickas lif, då känslan,
hvilken hittills legat slumrande i sin knopp, med ens slår ut
såsom en fullmogen ros. Hennes utveckling påverkades
deremot, måhända i ej obetydlig grad, af en välvillig tant, som
med ett svärmiskt sinne synes hafva förenat svagt omdöme,
men som med kärlek omfattade den unga moderlösa, hvilken
derför också med kärlek slöt sig till henne. Och hon torde
slutligen hafva rönt ej så litet inflytande af denna tids
hyper-sentimentala romaner, en mindre helsosam läsning, åt hvilken
hon antagligen fick alltför mycket tillfälle att egna sig.
ßedan vid sjutton år blir nu detta svärmiska barn med
sin varma känslonatur — ty den nordiska qvinnan är vid
denna ålder föga mer än barn — förenad med en man, som
ej blott i år, men ock i förstånd, skarpsinne och
verldserfaren-het var henne betydligt öfverlägsen. Om det verkligen var
kärlek, som förestafvade hans val, derom hafva vi ej kunnat
erhålla tillräcklig klarhet af de framlagda handlingarna, men
att denna kärlek ej var af det slag, som »icke söker sitt»,
utan i första rummet sätter den älskades lycka, derom hafva vi
ojäfaktiga bevis. Vilja vi nu undersöka halten af hennes
känslor för honom, komma vi snart till den åsigten, att ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
