Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
känsla. Denna sträfva köld, denna trumpna inbundenliet i
hemmet, som framstod i bjert motsats till den liflighet,
munterhet och qvickhet, hvarmed han lyste i sällskapslifvet,
detta sarkastiska hån, hvarmed han handskades med sin unga
hustrus heligaste, innerligaste känslor, som t. ex. vid hennes
förtviflan öfver barnets sjukdom,*) voro föga egnade att vid
honom fästa hennes känsliga, ömtåliga hjerta, hvilket, som en
sensitiva, drog sig tillsammans vid den ovårdsamma beröringen.
Vi undra mycket, om, i händelse rolerna varit ombytta, en
enda röst skulle hafva höjt sig för att påstå, det en hustru
med sådant skaplynne genom liknande uppförande skulle gjort
sig förtjent af sin mans kärlek och aktning?
Följden blef också den ganska naturliga, att Thomasine
slöt sig mer och mer inom sig sjelf, tills, då hennes son föddes,
hela hennes själ tycktes uppgå i honom, och modersfröjden
blef henne en ersättning för den bristande kärleken hos maken,
hvarpå hon ansåg sig få allt flera bevis. Såsom sådana
betraktade hon ej blott hans benägenhet att söka sitt nöje utom
hus med försummande af sin hustru, men än tydligare tyckte
hon sig förnimma hans likgiltighet, då han tvenne gånger i
andras närvaro hänsynslöst förklarade, »at han aldrig havde
været forelsket i sin Kone.» Utgifvarinnan bifogar härvid:
o D
»en Udtalelse, ingen Hustru kan fiade sig i at høre,» och
månne ej de flesta qvinnor gifva henne rätt häri?
Hvarken Heiberg sjelf eller våra granskare vilja dock
tillerkänna dessa ord någon särdeles vigt och betydelse. Den
förre söker advocera bort dem med förklaringen, att lian
menat det han ej för henne känt den svärmiska romankärlek,
som han trodde henne fordra, och de senare synas antaga en
sådan förklaring såsom fullgiltig. D:r Heiberg säger derom:
»den ytring af Heiberg, som der göres saa meget væsen af»
*) Med ett ironiskt småleende yttrade han vid detta tillfälle:
Vor-herre! han bryder sig ikke mere om din Dreng. end om den Sild, der
ligger her paa Fadet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
