Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
utan att några sjelfförebråelser blandade sig deri. Sådan ar
utg:ns uppfattning. D:r Heiberg säger deremot: »med en
ubegriblig lætsindighed anede fru Gyllembourg i begyndeisen
ikke, hvorhen dette forhold kunde fore, skönt et lignende
over for franskmanden Duveyrier fi\ år i forvejen, burde have
åbnet hendes öjne.»
Äfven här äro vi böjda att biträda utgifvarinnans mening
och att antaga det Thomasine verkligen i början var
omedveten om faran, särdeles som, enligt den förra. Gyllembourg
genom det tillbakadragna och aktningsfulla i sitt sätt ej gifvit
henne samma anledning till fruktan som den lidelsefulle,
hänsynslöse fransmannen. »Der var en rolig Tryghed i
Omgången med denne Månd, som i høi Grad tiltalte hendes
frygtsamme Natur», säger fru Heiberg.
För vår del kunna vi ej annat än vidblifva åsigten att
största delen af skulden till den inträffade brytningen hvilar
på den äkta mannen, som genom sin trumpna köld bortskrämde
och genom sin likgiltighet blottstälde sin unga maka, då
endast 23 år gammal. Det är ett vågadt experiment
af en man, som sjelf försummar sin hustru och söker sina
nöjen och sitt umgänge på egen hand, att till henne införa
en ung man, hvars sällskap sålunda skall tjena som ersättning
för hans. Lägger man då härtill, att den ene är lika tvär,
sträng, sluten, fordrande, som den andre älskvärd,
förtroendefull, uppmärksam, eller att, under det den ene utan betänkande
tillstår sig aldrig hafva varit kär i sin hustru, egnar henne
den andre en vördnadsfull, ridderlig hyllning, så kan man
väl beklaga den utveckling sakerna togo, men ej derför kasta
den första stenen på hustrun. Snarare synes oss då, att den
man, som gör sig skyldig till ett handlingssätt sådant som
det här antydda, sjelf är orsaken till sin olycka.
Måhända var Gyllembourg ej så omedveten om rätta
halten af sina känslor som Thomasine, men han tyckes dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
