Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Djupt sårad häraf, äfvensom af uttryck rörande henne i
hans bref till sonen, tillsände hon honom en längre skrifvelse,
deri hon söker försvara sig mot de gjorda beskyllningarna, ber
honom ej indraga barnets oskyldiga hjerta i stridigheterna dem
emellan och besvär honom att återgifva henne sina naturliga
rättigheter öfver deras son. Besynnerligt nog, omnämnes detta
bref endast i förbigående af D:r Heiberg och ej det ringaste af
C. D. W. Hållet i en lugn, värdig, om ock bestämd ton, och
i ett sammanhang anförande alla de omständigheter af mer eller
mindre betydenhet, hvilka samverkat till att aflägsna Thomasines
hjerta från sin förste man, förefaller det likväl som en ganska
vigtig inlaga för bedömandet af missförhållandena mellan makarne.
Att hon deri säger, att, om sonen skulle sättas i den sorgliga
nödvändigheten att välja mellan fadern och modern, han
otvifvelaktigt skulle välja den senare, bör väl ej läggas henne till last,
då detta snarare måste förefalla en opartisk betraktare helt
naturligt. Men, trots så väl hennes böner som ock de bemödanden
i samma syftning, hvilka gjordes af båda parternas vänner,
vägrade H—g med obeveklig hårdhet att lyssna till alla
framställningar om tillåtelse för sonen att vistas hos modern.
Den lycka, som Thomasine åtnjöt i sitt andra äktenskap,
kunde således ej vara af oblandad beskaffenhet, men aldrig synes
hennes senare make hafva gifvit henne anledning att ångra den
tillit hon satte till honom. Förhållandet dem emellan tyckes
tvärtom utom afbrott hafva bibehållit samma karakter af
innerlighet och förtroende, hvarigenom ock H—gs påstående, att
G—g endast var en lättsinnig förförare, som snart äfven skulle
öfvergifva Thomasine för en annan, förefaller fullkomligt
omoti-veradt. Likaså den varning, som han säger sig hafva uttalat
i afseende på G—gs införande i Buntzens hus,» fordi han havde
ham mistænkt for løse seder», hvilken beskyllning förf. i JSordisk
Tidskrift upptager, utan att anmärka den obegripliga
inkonse-qvens, hvartill H—g gjorde sig skyldig, då han, en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
