- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondefemte årgången. 1883 /
242

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■242

Sedan promotor till de unga doktorerna å fakultetens
vägnar uttalat lyckönskningar, yttrade han följande:

»Mitt värf såsom filosofiska fakultetens dekanus är nu slutadt,
men jag tillåter inig för egen del tillägga några ord med hänsyn
till den betydelse, den i dag försiggångna promotionen synes mig
ega. Det är nämligen i dag första gången en svensk qvinna vid en
svensk högskola emottagit den högsta lärdomsgraden, och jag ser
deri ett stort framsteg i kultur. Jag tror nämligen, att qvinnans
ställning i samhället är en säker gradmätare på civilisationen. Denna
sats må synas mindre hållbar, då man tager i betraktande qvinnans
ställning under den antika odlingens blomsterperiod, men jag tror
dock att den kan försvaras. Väl är det sant, att antiken visste att
ur marmorn mejsla skönhetsideal, som ingen följande tid kunnat uppnå.
Väl är det sant, att antiken kunde konstnärligt behandla tankens
uttryck så, att den alltid ansetts i detta hänseende som ett moster.
Men allt detta utgör endast kulturens yttre, dess skal. Kärnan i
all odling, individens som samhällets, ligger i dess etiska halt, och
se vi antiken ur den synpunkten, bleknar dess glans.

Maskstungen i sin innersta rot föll den antika odlingen för en
ny och lifskraftigare kulturform. Den kristna kulturen innebär, i
skarp motsats till den antika, erkännandet af menniskovärdet, så
mannens som qvinnans. Men huru många århundraden lia ej
förflutit, innan denna stora princip kunnat arbeta sig fram 1

Det är först i detta århundrade, då den fria forbkningen alstrat
en friskare lifsluft och fostrat högre anspråk på sjelfständighet och
oberoende, det är först i denna vår tid som qvinnans berättigade
kraf på likställighet med mannen och på erkännande af hennes
menniskovärde kunnat med framgång göra sig gällande.

Man har haft svårt att inse och inser säkert icke alltid ännu,
att qvinnans själ har lika stort behof af odling som mannens, om
ock, till följd af naturens ordning, i allmänhet för andra ändamål.

Man föreställer sig, att qvinligheten skadas at en högre
bildning, men detta är endast en fördom. Erfarenheten har icke
(åtminstone icke i värt land) bekräftat farhågorna och skall säkert icke
göra det, ty ett odladt vett kan ej förnedra, blott adla den sanna
qvinligheten.

Den promotion, som i dag har egt rum, innebär ett bevis att
qvinnan kan, om hon vill, med framgång täfla med mannen äfven
på det område, som denne hittills ansett såsom uteslutande sitt,
lärdomens och vetenskapens. Detta faktnm bör öka aktningen för
qvinnan, den grund, på hvilken samhällets elementarcrgan, familjen,
och följaktligen samhället sjelft bör bygga, om ej förruttnelsens
frön der skola finna näring.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1883/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free