Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■267
efter någon bestämd lag. men ingen hade ännu kunnat finna
den. Napoleon, inför hvilken Chladni äfven anstält en
förevisning, beklagade, att den matematiska lagen för dessa vibrationer
ej ännu blifvit funnen, och ban föreslog, att franska institutet skulle
utfästa ett extra pris för den, som visade klangfigurernas
beroende af skifvans och anslagets olika beskaffenhet. Prisdomare
blefvo La Place, Lagrange, Lacroix, Mains och Legendre, och
ämnet lydde: Gif den matematiska lagen för elastiska ytor och
jämför den med erfarenheten.» Alla, som förstodo den högre
matematiken, togo nu saken om hand såväl för dess egen skull
som för äran och priset, men deras ifver mattades betydligt, när
Lagrange förklarade, att han ansåg omöjlig lösningen utan att först
hafva uppfifnnit en ny kalkyl. Sophie Germain misströstade dock
ej. »Min bäste lärare, jag förtviflar ej alls om framgång» skref
hon till Lagrange; och efter att hafva gjort en oändlig mängd
experiment uppsatte hon en ekvation och skickade den 1811
till institutet. Prisdomarne funno ekvationen oriktig, äfven om
de ville antaga samma hypotes som hon för att uttrycka värdet
af ytans elasticitet på alla punkter; men äfven den ville de ej
getna erkänna. Lagrange uppsatte visserligen sedan ekvationen
sådan den bort vara under antagande af hennes utgångspunkt
men han försökte ej bevisa den och måtte således ej hafva satt
så särdeles stort värde på den. Biot påstår, att också han funnit
samma ekvation, utan att han kunnat strängt bevisa den.
Emellertid utsattes en ny täfling med något mera hopp om framgång
än första gången. Lagrange måste dock hafva tyckt att hvad
Sophie Germain gjort ej varit så alldeles utan nytta, ty han skref
till henne, att nu snarare än någonsin borde hon tänka på att
eröfra belöningen, och då hon ej misströstat, när andra gjorde
det, så kunde man väl vänta att hon ej skulle göra det, när hon
uppmuntrades 1813 hade hon en ny skrift färdig, som hon
inlemnade till pröfning, men äfven denna gång hade hon till
en del tagit miste. Nu liksom förut tycktes det, som om hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
