- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugondefemte årgången. 1883 /
292

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

Då hans hustru föreställde honom huru han på den i fråga
varande platsen skulle få tillgångar rika nog att, utan men för
familjen, tillfredsställa sitt hjertas behof att hjelpa och göra
godt, svarade han: »Jag skulle få mera, men också ge mera.
Förhållandet för de mina blefve detsamma.»

Till svärfadern skrifver han, i fråga om samma sak, huru
ljuft det är honom att se ett handlingssätt, som måste vara
utsatt för många olika omdömen, af hans närmaste så rent
och ädelt bedömdt. Sin hustru gör han i detta afseende inga
förebråelser. Hon har, säger han, ett mycket älskande hjerta,
djupt fästadt vid hembygden, och hon behöfver tid att omsätta
föreställningar, soin blifvit henne kära. »1 vårt förhållande
till hvarandra», fortsätter han, »kan, jag vågar påstå det, intet
missljud uppstå. Vi äro dertill för mycket och för innerligt
med hvarandra införlifvade».

Detta vackra uttalande gäller icke ett ungt, alldeles
opröfvadt äktenskapsförhållande. Förbindelsen mellan Geijer
och hans hustru hade i sjelfva verket redan före äktenskapet
haft en pröfning att genomgå. Den antydes i professor
Nybloms minnesblad i Ny illustr, tidning, deri han omtalar hur
Geijer året före sitt giftermål lärt känna ett par qvinnor, hvilka
på honom utöfvade ett mäktigt inflytande. Den ena var
Öfverstinnan Malla Silfverstolpe född Montgomery, som denna
tid och ännu långt senare utgjorde medelpunkten för det
estetiska samlifvet i Upsala. Hennes vänskap för Geijer fort-

n

for så länge han lefde. Annu mäktigare inflytande öfvade dock
på Geijer den andra väninnan, den berömda tyska skaldinnan
Amalia von Helvig, född v. Imhoff, och prof. Nyblom
meddelar intressanta drag af det romantiskt-svärmiska samlifvet

C?

mellan dessa högt begåfvade qvinnor samt Geijer och Atterbom.

Tf

Annu åtta år senare skrifver Geijer om den upsalavinter,
då han lärde känna Amalia: »Jag har ej upplefvat något som
liknat dessa månader, då dagen upptogs af snillrika samtal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:23:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1883/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free