Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
såsom uppfostrare. Då kunna vi ock förstå huru han i sitt
eget hem förverkligade sitt ideal af familjen.
VII.
Vi stanna här. Väl kunde ännu mycket vara att hemta
ur Geijers skrifter så väl som ur berättelserna om hans lefnad,
och isynnerhet ur den rika, ännu outgifna samlingen af hans
bref till sin hustru, men detta må läsaren sjelf uppsöka, i den
mån det är eller blir tillgängligt. Det här anförda torde vara
nog som slagruta för nya skattsökare.
Icke ville vi, äfven om det låge inom vår förmåga, i alla
enskildheter qvarhålla våra unga läsare vid den Geijerska
lifsuppfattningen. Det vore i sjelfva verket att handla i strid
mot Geijers egen ande. »Bevare mig Gud att vilja stämpla
dig i min form», skrifver Geijer sjelf till Atterbom. Mer än
en gång uttalar han sin motvilja för att betraktas såsom auktoritet
för andras åsigter och esomoftast uttalar han den allvarliga
önskan att af efterkommande slägten varda öfverträffad »i alla
sina sträfvanden». Men för att denna vackra önskan må varda
uppfyld fordras, att begåfvade och med Geijer befryndade andar
taga upp hans idéer, utveckla och föra dem vidare. Huru
detta delvis redan skett, skall professor Nyblaeus visa oss, sedan
han nu gifvit Geijer den plats, honom tillkommer bland vårt
lands sjelfständiga tänkare.* För att uppgiften må fullföljas
af det nutida slägtet, behöfver ungdomen lära känna Geijer
samt inse huru mycket de hafva att lära af honom och hvilket
stöd de i honom kunna finna vid bestämmandet af en egen,
sjelfständig lifsåskådning. Att bidraga härtill har varit
afsigten med denna lilla studie. Vi hafva dock i den samma
endast i spridda utdrag kunnat meddela Geijers tankar. De hafva
derigenom naturligtvis förlorat i enhet och kraft. För att
* »Den filosofiska forskningen i Sverige.» Andra delen förra afdeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
