Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— i hvart ord här dubbel tyngd han lade —
»innan årlig liärd hon skamligt sotar
med en stiden brasa.»
Under tystnad
slök den gamle se’n sitt kalla sofvel,
strök med afvig hand den breda munnen,
mumlar så ett halfhögt: »Gudi lofvadt!»
Står se’n upp och tar till orda: »Vissten
godt mitt ärnde — kunden alltså tegat.
Xu en färdsup, mor, och så till segels!»
Villigt mor ur skåpet hämtar flaskan
och till brädden fyller silfvertumlarn,
äreskänk för farfars trogna tjenster.
Men då far på nytt vill tumlarn fylla,
är det hon, som makten tar, och minner
om att nu är bäst att båten ösa.
Ut från hällen skjuter välbygd farkost.
Vinden sprungit om, och utan dröjsmål
hissar skälögubben segel, griper
se’n ined barkad näfve nötta rodret,
lägger ut en ref af gammal vana
och, med handen öfver ögat, kikar
efter and och mås, beredd att sigta.
Lappadt segel bugtar sig för brisen;
fisken ända upp i vattenbrynet,
blank som silfver, slår; men ut på klabben
syns en skäl orörlig sin lekamen
sola, medan bakom lummig udde
skälögubbens lätta båt försvinner.
Dagen går och re’n det börjar qvällas,
innan fader Jan ser målet närmas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
