Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sidid.
»Minnen» en bikt af hans ifrågavarande åsigt. Denna åsigt
en blott teori eller en upplefd sanning? Motsägelsen mellan
gemensamhetskrafvet och personlighetskrafvet, beroende och
frihet, pligt och rätt. Dess lösning, uppgift för äktenskapet,
familjen, kyrkan, skolan. — Alla rättigheter Ömsesidiga och
förvärfvade. Makt och nåd, renade till insigt och rätt, genom
intelligensens arbete. Beroendet menniskorna emellan
stegradt deraf. Huru göra detta till vinning.’ Det bästa af hvad
menniskan verkar, icke en följd af hvad hon gör utan af
hvad hon är. Vetande och samvete. Den juridiska lagen
och »intelligensens lag». Laglighet och sedlighet. Den
religiösa, moraliska och intelligenta samhälligheten. stationer
för den menskliga utvecklingen. — Den religiösa sanningen
i förhållande till tron och vetandet. Utveckling till
sjelfständighet. vilkor för sjelfva gudsförhållandet. Familjen i
nuvarande brytningstid, åter det vigtigaste element, på hvilket
allt beror. Grunden för denna: äktenskapets helgd. —
Kärleken. Äktenskapet, modern för all sedlighet, en objektiv
institution, höjd öfver vexlingarne af subjektivt godtycke.
Menniskans förmåga att älska sina skyldigheter. Om
äktenskapsskillnad. Familjen och äktenskapet utvecklade till deras
rätta betydelse i mån som den högre menskliga
samhälligheten framträder. Förverkligandet af denna sanning ett mål
för mensklighetens uppfostran.
28. Sveriges första qvinliga filosofie doktor. Af M. R.................. 234.4.
29. Höst. Et Poem i Hværdagsdrægt. Af Pärons......................... 243.3.
30. Sophie Germain. Af Hilda. (Insändt).................................... 256.6.
31. Den gifta qvinnans eganderätt inför sommarens juristmöte. AiL.N. 271.1.
32. Bref om dagens företeelser. Af M........................................ 275.5.
Mönster: Alfabet från 1400-talet.
33. Om Geijers åsigter af familjen, äktenskapet och qvinnan (slut
från 5:te häftet). Af Esseide............................................. 277.7.
IV—VII. Innehåll: LTppfostringsprinciper. Vilkoret för att
kunna bilda människor är att sjelf vara det. Hvad uppfostraren
är, vigtigare än hvad han kan. Känslan af ömsesidigt beroende,
tron på att beroendet kan förenas med frihet, samt insigten om
de vilkor under kvilka detta sker, är den uppfostran samhället
ger. Qvinnan, 1829 uppfattad såsom ett barn som måste för
dess eget bästa hållas i ledband; 1839 såsom en personlighet
med både pligt och rätt till frigörelse Qvinnans inträde
inom samhällsordningen den vigtigaste epok i mensklighetens
inre historia. Qvinnofrågan uppsprungen på kristlig grund.
Kyrkans uppfattning af qvinnan dock ej alltid kristlig. —
Geijer som make och vän. Erotik och kärlek. Nya och gamla
äktenakapsfrågor. Qvinnan och den religiösa frågan. Geijer
som far. Musik och poesi såsom uppfostringsmedel. Återblick.
Huru och hvad man lär af Geijer.
34. Två ädlingar. Ett femtioårsminne. Poem af Esseide ............... 304 I
35. Vår nyaste skönlitteratur: Fru Edgrens Aurore Bunge. m. fi. Af L. 313 i
36. Nyare svensk dramatik: »Saiina qvinnor.» Af Teatervän......... 321.1.
37. Litteraturöfversigt ............................................................... 329.9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
