Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
rosornas blad, platsen kring korsblommornas ståndare samt
kring korset och pistillen, så att der bildas en skymning, »en
fastlagsstämning», kring denna heliga symbol. Spetsbården är
innefattad i 2:ne horisontelt löpande språkband. Banden äro
af fin halfblekt stramalj och bära inskrifter i munkstil, utförda
i flamsk söm med guldgult silke, konturerna mörka.
Inskrifterna utgöras af de för oss alla välbekanta messorden:
Sanctus, Sanctus, Sanctus, Domini, Dens Sabaoth, pleni sunt coeli
et terra gloria tua. Benedictus qui venit in nomine Domini.
Hosianna in excelsis. Anno MDCCCLXXXII.
Denna inskrift har, jemte sin andliga betydelse, äfven en
dekorativ. Derför är, på medeltida sätt, emellan hvarje ord
insatt en korsformad stjerna, samt i början af hvarje mening
ett grekiskt kors. Språkbandets fållar äro afslutade medelst
en enkel hålsöm, sydd i gult silke. Denna gör öfvergången
emellan den skira spetsen och den täta stramaljen mjukare.
Bårdens nedre kant afslutas medelst en spets i samma
arbetssätt som nätbården. Denna spets har visserligen uddar,
men mycket små, och alldeles igenfyllda med fransar. Från
spetsens uppåtgående uddar hänger en liten toffs af
guld-frisée, som faller ned öfver den gula silkesfransen, hvilken
senare är nedtill horisontelt afskuren, och således bildar en
jemn linie.
Bokdynan är af purpursammet, monterad med ett
mön-ster-prydt guldband, som slutar i smala guldfransar,
under-skodda på baksidan med purpurfärgade silkesfransar.
Arbetet utfördes under V2 års tid af ej mindre än 30
qvinliga församlingsmedlemmar, tillhörande olika klasser, samt
brukades första gången Adventsöndagen 1882.
Så långt altardukens historia och beskrifning. Hafva de
kunnat locka en och annan läsarinna att egna någon tid åt
JT> C
studiet af lagarne för textilkonstens användning på kyrkliga
föremål, och förmå dem att, med ledning af Handarbetets
Vänners erfarenhet, pryda sina församlingskyrkor med ett
sådant, till tanke och form ädelt, till syfte heligt arbete, är
deras ändamål vunnet.
Stockholm, 1883. Kongl. Boktryckeriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
