Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
att tron på qvinnans medborgerliga uppgift och hennes förmåga
att fylla den i någon mån inträngt i allmänna medvetandet.
Det är alltså ur dessa synpunkter, vi hafva att betrakta
Herr F. T. Borgs ofvannämnda motion, på samma gång vi
se den i ett visst samband med de öfriga yrkanden till
qvinnans förmån, som vid innevarande riksdag blifvit i så ovanlig
mängd och med så kraftiga motiv framstälda.
När vår nya representationsförändring förbereddes, fanns
i Stockholm en liten krets af tänkande och upplysta qvinnor,
hvars medelpunkt var Fredrika Bremer, och som med intresse
iakttog, hvilka möjligheter det framlagda förslaget yppade såväl
för qvinnans framåtskridande i socialt hänseende som
föl-hennes inflytande på det medborgerliga lifvets högre
områden. Man fann då med tillfredsställelse, först att den nya
kommunallagen af 1862 gjort qvinnan i fråga om valrätt
inom kommunen likstäld med mannen, och sedan att hon i
och med denna sin valrätt till stadsfullmägtige och landsting
erhållit, enligt den nya riksdagsförordningen af 1865, indirekt
andel äfven i valen till riksdagens första kammare. Mer än
en trodde sig i dessa medgifvanden af förslagets frisinnade
författare se ett första steg till den reform, som just då med
starka agitationer började förfäktas af »womaus suffrage
asociations» i England och Amerika. Inom den lilla kretsen
var man dock ense om det riktiga i att hos oss gå stilla och
varsamt tillväga; och man ansåg, att ett fullföljande af detta
första steg skulle i främsta rummet hero af det intresse och
den pligtkänsla, hvarmed qvinnorna sjelfva omfattade saken.
Sedan dess hafva snart tjugu år förgått, och ännu är det
i städerna, till och med i Stockholm, en sällsynthet, att
qvinnorna begagna sin valrätt, under det att de på landet utöfva
den genom ombud endast då, när de ega större fastigheter.
Endast prestvalen hafva visat sig ega något lifligare intresse
för qvinliga röstegare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>