Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
9. Minnesrunor.
II.
Ceoilia Fryxell.
1 Sverige hafva hemmen tvifvelsutan en större betydelse
vid ungdomens uppfostran än i de flesta andra land. De s. k.
helpensionerna hafva aldrig, åtminstone icke under senaste
half-seklet, hos oss haft någon större utbredning, och ingen svensk
pedagog har oss veterligen gjort sig till målsman för barnens
lösryckande från hemmet och uppfostran i kaserner enligt
konstens alla regler. Hemmets kärlek är enligt svenskens
uppfattning den enda kraft, som kan skänka värma och lif åt den
o
späda människoplantan, och om man ock måste erkänna, att
hemmet stundom af blind kärlek ställer sig i strid med skolan
och i ty fall ofta med barnets intresse, så ändrar detta sakförhållande
ej någons uppfattning — »den mycket älskar, honom förlätes ock
mycket». Ja, motviljan för ungdomens kasernerning går till
och med så långt, att äfven det till sitt värde tvifvelaktiga
hein-surrogat, som kallas inackordering, i de flesta fall vida föredrages
framför en helpension.
Vi kunna väl vara stolta öfver denna vår svenska
uppfattning af hemmens plats i uppfostran — och dock må vi ej bryta
stafven öfver helpensionerna. Äfven de, synes det oss, hafva
sin plats att fylla. Det finnes barn, som ej hafva hem, eller
som hafva sådana, att ordet hem ljuder som den grymmaste
ironi, för dessa åtminstone äro helpensionerna en behöflig
till-flygtsort. Men äfven för dem, som ej i sin hemort kunna få
undervisning, kan den goda helpensionen ofta lämpa sig bättre
än en inackordering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
