Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
och fanfarer klingade till festföremålets ära — ända tills man
slutligen kom in i denna lyckliga, sorglösa sinnesstämning,
som vanligtvis griper en under en glad middag.
Icke en skymt af guvernanten hade jag sett på hela
tiden; jag visste icke ens, om hon satt vid bordet eller ej. Jag
var uteslutande upptagen af mitt eget nöje. På ena sidan
hade jag en mycket liflig och pratsam kavaljer, som för
mig skulle definiera de outtömliga begreppen »idealism.* och
»realism», och på den andra satt en ung man, som derför
att han gjorde sin granne till höger en kärleksförklaring, fann
det lämpligt att beständigt spilla vin på min klädning
och han tog nästan ännu mera min uppmärksamhet i
anspråk. Men strax efter middagen, då jag stod i galleriet,
drickande kaffe och alltjemt sökande att intränga i realismens
och idealismens sanna begrepp, fick jag se guvernanten, gående
ut i salen och hållande vid handen sin lilla elev, som skulle
få smaka på deserten. Min blick följde henne mekaniskt;
jag såg då, att hon var liten och mycket ful, men att hon
gick ovanligt vackert, litet skygt, på ett egendomligt
gungande sätt liksom hade hon sväfvat.
På eftermiddagen promenerade man i parken; ända till
sent på aftonen dröjde vi ute, det var så ljumt och stilla,
nästan som en sommarafton, endast att mörkret tidigare
bröt in.
Då ljusen i rummen voro tända, spelades det upp till
dans, som fortgick i ett par timmar och sedan afbrändes
fyrverkeri på terrassen. Månen hade äfven gått upp och ett.
strålande månsken upplyste slottet och glittrade i ån, som
flöt nedanför parken. Det var en tjusande qväll, man ville
aldrig säga hvarandra godnatt; i de månbelysta gångarne
vankade man af och an ända till öfver midnatt, då några
svärmiska ungdomar hade fått tag i en båt och rodde
sjungande fram och tillbaka i månskenet. Ibland svarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
