Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•308
Men äfven skriftställare hafva med mer eller mindre talang
framträdt och förfäktat kvinnans politiska rösträtt.
Det kanske mest träffande yttrande i denna fråga fäldes
J o
redan 1870 af M:elle Daubié, Frankrikes första kvinliga
student, då hon i en två gånger prisbelönt skrift kallad »Den
fattiga kvinnans tillstånd i vår tid» säger, att det är farligt
för samhället att lemna tillträde till valurnan åt all manlig
oduglighet, men därifrån utesluta all kvinlig duglighet.
Emile do Girardin uppträdde ock i medlet af sjuttiotalet
med analoga åsigter. Det uppseende de tilldrogo sig var
intet jnot det, som Alexander Dumas d. y. väckte, då hun
1880 framträdde med sin egendomliga brochure: »Los femmes
jn o
qui tuent et les femmes qui votent». Titeln väckte
nyfikenheten, innehållet väckte eftertanken — att arbetet hade till
författare Alexander Dumas, var dock det, som mest af alt
samlade kring detsamma allmänhetens uppmärksamhet.
Det var ej första gången, Alexander Dumas skrifvit i
kvinnofrågan. Är 1872 hade ban utgifvit ett arbete, kalladt
»L’homme-femme», i anledning af en process mot en man, som
dödat sin otrogna hustru. Dumas tog afgjordt mannens parti,
och bela den lilla boken är genomträngd af ett djupt förakt
för det svagare könet. Kvinnan är afgjordt en lägre varelse
än mannen, och Dumas, fritänkaren, tvekar ej att såsom bevis
för denna sats anföra, att det var endast i Adam, som Gud
inblåste en lefvande ande.
Under de år, som förflutit sedan »L’homme-femme» utgifvits,
har emellertid Dumas gjort belt om i denna fråga, såsom det
påstås genom sina döttrars inflytande, och 1880 ställer ban sig
afgjordt på deras sida, som yrka likställighet emellan könen.
att tacka för. Hennes anförande föranledde Draigu och Auclert
utgifvandet af ett från historisk synpunkt temligen lösligt arbete, kalladt ile
roman de la femme chrétienne», som går ut på att visa, att kristendomen
ingalunda har förbättrat kvinnornas ställning. — 1 och för närmare
redojörelse för denna kongress hänvisa vi till »Actes du congrès interuational
des droits des femmesn. — Paria Ghio. Palais Royal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
