- Project Runeberg -  Tidskrift för hemmet, tillegnad den svenska Qvinnan/Nordens qvinnor / Tjugosjunde och sista årgången. 1885 /
31

(1859-1885)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Svenska qvinnors verksamhet inom olika grenar af läkekonsten. (Forts, från 5:te häft. 26:te årg.) 2. Förlossningskonsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

större tillgäng på barnmorskor. Orsaken är att barnmorskornas
beskaffenhet i allmänhet är sämre i städerna än på landet.
Endast de »instrumentlärda:) ooh bäst undervisade barnmorskorna
röna efterfrågan från landskommunerna, hvilka sjelfva aflöna
barnmorskan. För de mindre kunniga linnes ingen annan utvåg
än att slå sig ned i städerna, der som bekant fä eller inga fast
aflönade barnmorskor anställas, utan hvar och en söker sin
praktik der hon finner den. Ett annat skäl är att barnmorskan
på landet, långt från läkare, tvingas till mera eftertanke och
sjelfverksamhet. Ett tredje skäl finner dr. W. deri att
barnmorskan på landet visserligen har en anspråkslös ställning, men
dock är fredad från nöd, hvilket deremot ej alltid är fallet i
städerna.

Bot för de öfverklagadt’ missförhållandena finner dr. W.
främst i en bättre utbildning af barnmorskorna hvarmed skulle
följa ett högre anseende. Den hos oss anslagna studietiden
anser han tillräcklig, men inträdesfordringarne alldeles för låga.
I)r. W. beklagar äfven att så få qvinnor med kunskaper och
uppfostran egna sig at barnmorskans kall, hvilket icke för det
naturliga sinnet kan vara mera motbjudande än sjukvårderskans
yrke, och, åtminstone i städerna, ej heller mera ansträngande.
Skälet härtill söker dr. W. deri, att barnmorskans kall icke
är i allmänna föreställningssättet så aktadt soin det borde vara.
Om nu qvinliga läkare utbildade sig till ackuschörer, tror dr.
W.

att det skulle inverka höjande pä barnmorskans anseende.
Han instämmer äfven i Fru Wegeners förslag att barnmorskorna
skulle förbjudas att sköta patienten efter förlossningen. Han
anser att den frossa och feber, af barnmorskan mjölkfeber
kallad, som ofta kommer pä andra eller tredje dygnet alltid
står i samband med en infektion eller en lokal inflammation,
och kräfver liikarevård, om den ej skall grundlägga ett
smygande ondt, som en dag kan kräfva sitt offer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:24:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfh/1885/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free