Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Svenska qvinnors verksamhet inom olika grenar af läkekonsten. (Forts, från 5:te häft. 26:te årg.) 2. Förlossningskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
vänta. »Men, fortsätter hon, att vanvårda en harnamoder, att
slitande och rifvande vilja påskynda födseln, att använda våld
då naturen kunde hjelpa sig sjelf, det är förskräckligt,
omensk-ligt!»’) Att så dock ej sällan sker på landet utan åtal, och att
allmogen derför mångenstädes bär fruktan för de höglärda och
högmodiga barnmorskorna och att mödrar hellre hjelpa hvarann
än de anlita dem, derpå har hon sett många exempel; och
ansedda läkare, vid hvilka hon talat, hafva uppmanat henne
att låta sina erfarenheter komma till allmänhetens kännedom,
hvilket ock delvis skett i tidskriften Eira.
Till de sex befogade anmärkningar öfver vår
barnmorskeinstitution, som förut anförts, kunna vi nu enligt »den gamla
moderns lägga cn sjunde om den ringa moralitet, som
meddelas barnmorskan i förhållande till lärdomen, hvarigenom hon
förledes att missbruka den senare. Härmed hafva vi närmat
oss grundfelet i institutionen.
Ännu bestämdare och med hela tyngden af den personliga
erfarenheten så väl från läroanstalterna för barnmorskor som från
dessas praktik har en yngre sakkunnig person uttalat detsamma
till oss i en serie bref, fulla af förbittring och sorg öfver den
förnedring, som råder inom ett kall, hvilket för henne är heligt
och dyrbart. Vi anföra några spridda utdrag af dessa bref.
––»Helt visst är det icke många, som hafva en
aning om huru bedröfligt klena kunskaper somliga af våra
barnmorskor mången gång innehafva, men ännu färre kunna
göra sig ett begrepp om, åt hvilket uselt lefnadssätt en del
af dem hängifvit sig före elevtiden, och kanske dermed sedan
fortfara, utan att derför mista förtroendet. Trovärdiga uppgifter
från skiljda håll nämna ett ej ringa procent-tal. —–Ar då
’) Såsom en ohygglig kulturhistorisk kuriositet inå här anföras ur
en uppsats I Eira af Fru J. Hedén (f. d. förestàndcrska vid läroanstalten
i Göteborg), att i forna tider svårare förlossningar underlättades medelst
spikar, besmanskrokar o. d.l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
