Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Längtan. Poem af Alfaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. Längtan.
Det var den unge kungason,
Så fullt hans hjerta var:
Hvad båtar honom ett rike,
Då ingen ro han har!
Han gångar sig utmed hafvets strafid.
o O ’
Och ser åt dess vida ban:
»0, kunde långt bort jag fara!
0, vor’ jag en vingad svan!»
Han ser på de röda små skyar,
Som leka vid himmelens rand:
Då stormar det i hans hjerta,
Då sättes hans kind i brand.
Ty nickande der ibland molnen
Det ljufva anlete ler,
Som alltid han ser i drömmen
Och aldrig på jorden ser.
»Hur litet förstår mig min fader!
Ilan ler åt mitt tysta qval
Och bjuder mig jagten i lunden
Och dansen i riddarsal.
Men all denna storm och svallning
Min fader ju aldrig känt,
Och aldrig förnam han den trånad,
Som in i min själ sig brännt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
