Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Helsan och klädedrägten. Med träsnitt. Af Prof. T. J. Hartelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Möjligtvis kan mången hysa tvifvel om det här anförda
på den grund, att t. ex. snörlifvet begagnas ganska allmänt
af matmodern oeh tjenstflickan, af ung och gammal och
hörer till balkostymen likaväl som till hvardagsdrägten. Äfven
höres utaf dem, som äro intagna af denna modesak, att de,
oaktadt de under många år dagligen begagnat snörlif, icke
förnummit ringaste olägenhet deraf, utan tvärtom funnit sig
väl. Som motbevis kan dock anföras andra, som icke funnit
sig väl, utan tvärtom tagit kännbar skada af snörlif, trånga
kläder och af åtsnörda band. Och äfven der skadan icke
framträdt så märkbart eller tydligt är ej afgjordt, att icke mera
dolda och kanske först under en kommande tid uppträdande
sjukdomar kunnat grundlagts. Att synbara och svåra
sjukdomar icke oftare framträda det kommer af organismens
förmåga att afvärja faran. Menniskans natur eger
korrektionsmedel, regulatorer, hvarigenom många skadliga verkningar
försvagas och afledas. Menniskan kan vänja sig vid skarpa
gifter, men ingen vill derföre förklara dessa för oskadliga.
3:o Kläderna böra tjena till en anständig prydnad.
Det ligger hos menniskan ett naturligt begär att vilja
pryda sig med yttre medel. Detta visar sig hos folk, som
lefva uti klimat med en temperatur, som egentligen ej tvingar
till någon beklädnad och hos vilda folkslag, som knappast
inser nödvändigheten af att skyla sig. Klädedrägten har
onekligen sin historia, då sättet att kläda sig är, åtminstone till
en viss grad, ett uttryck af tidsbildningen. Hos forntidens
mest bildade folk: greker och romare, rådde uti klädedrägten
O 7 O
en enkelhet, ändamålsenlighet och smak. Detta stod i
sammanhang med deras uppfattning och estetiska smak att ej låta
kläderna undertrycka eller undangömma kroppsformen.
Grundformen hos grekernas enkla och smakfulla beklädnad, som
upptogs af romarne, kunde spåras under medeltiden och äfven
in uti nyare tiden, men påverkades i olika länder af klimati-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
