Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Litteratur - Om August Bebels: »Qvinnan i forntiden, nutiden och framtiden.» Bref till Red:n från Robinson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
finaste detaljer, Man är ej heller skygg för att ärligt
uppställa äfven de många betänkligheterna, hindren,
obeqvämlig-heterna m. m.; ty de skola samt- och synnerligen i nästa
ögonblick blåsas omkull som korthus. Dä allt får hundrafaldig
fart, och ingen del af kraften bortgår förgäfves, enär allt är
af natur att tjena alla till det bästa, så äro svårigheter
någonting jemförelsevis försvinnande litet.
Så tala och tänka desse optimister.
Nåväl: någon form af kiliasm behöfver hvarje menniska
i sin lifsåskådning, om hon skall hafva håg att arbeta för sitt
slägtes väl. Utan tro på progress, utan hopp, utföres i
längden intet arbete rigtigt. All verksamhet, hvilken fortgår i
tillit till det bestående såsom något evigt berättigadt, urartar
till slentrian- Och — framförallt — skulle man icke af hela
sitt hjerta och hela sitt förstånd tro, att rättrådiga
samfundsförhållanden, om de blott förefunnes, också ofelbart komme
att mångdubbla verkan och gagnet af all mensklig
kraftförbrukning; då vore ej lifvet värdt att lefva.
Men optimism kan hvila på fast mark, och optimism kan
vilja bygga i skyarne. Man behöfver ej låta inskrifva sig i
någon af de säregna, politiska sekterna för att finna
sannolikheterna för framtiden vida mer tillfredsställande, än hvad
nutid är och forntid varit. Detta medvetande nås på
kulturens stora, allmänna väg, och der uppnår man det med
mindre risk att under vägen förbise en eller annan af alla
medverkande faktorer. En rimlig, allmänt tillgänglig formel
för föreställningen om menniskans så väl som mensklighetens
progressiva framtid finnes redan i utvecklingsläran, särskildt
sådan som den betänksamme Herbert Spencer håller på att
systematisera henne. Äfven denna lära är, gent emot vår
gamla vidskepliga dyrkan af staten, en lära om revolution,
sjelfstyrelse, samhällets eget successiva öfvertagande af sina
angelägenheter, i stället för det nu allt för långt gångna »om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
