Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Litteratur - Om August Bebels: »Qvinnan i forntiden, nutiden och framtiden.» Bref till Red:n från Robinson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Henry Georges stora förslag har —• bland mycket annat —
det för sig, att ega historiska rötter. Någonting snarlikt har
varit tillämpadt inom nästan alla folkstammar med fasta
boningsplatser; fastän icke i vår, storslöjdens, verldshandelns och
bankrörelsens tid, hittills likväl den enda tid, då man
verkligen kunde pröfva dess förmåga eller oförmåga att omdana
mensklighetens ekonomiska utveckling.
Dessutom är sjelfva stämningen eller andan i George’s
skrifter tilltalande på samma sätt, som allt det vi lärt oss
högst älska och vörda ända sedan barndomen, hvilket annars
sällan är fallet mod socialistiska arbeten. Särskildt för
qvinno-utvecklingsfrågan är radikal socialism det samma som döden.
Att Bebels bok, ehuru den heter Qvinnan, icke har om
qvinligheten mycket-att meddela, är redan sannolikt, då man
snart af en del närbeslägtade uttryck finner, att det närmast
måtte varit under inflytande af detta arbete som August
Strindberg sammanskrifvit de räsonnerande styckena i siu senaste,
beryktade novellsamling. Båda de nämde författarne äro väl
ett slags anhängare af engiftet, men icke — synes mig —■ med
någon vidare hänsyn till qvinligheten eller till den utveckling
af den menskliga personligheten som endast kan vara möjlig
i ett helt och godt- äktenskap. Bebel fäster (liksom
Strindberg) uppmärksamheten vid vissa, vanligen förtegade
fysiologiska och patologiska sanningar, men öfverdrifver — i likhet
med den svenske författaren — deras räckvidd. Han har
tydligen sinne för qvinnans lika rättigheter med mannen: ickc
deremot för mannens uppfostran till likställighet med qvinnan
genom en högre utveckling af de erotiska anlagen, än hvad
härtilldags i allmänhet mannen visat sig mägtig af. Han
anför i ämnet några för arten af hans egen lifsåskådning
kännetecknande meningar ur en författarinnas, Mathilde Reichardt
Strömbergs polemik mot en annan författarinnas, Fanny Le-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
