Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bekant gr, med den sjunde föreläsningen, ooh deras författaife
har nu i stället i tryck offentliggjort dem for allmänheten.
Han har deri handlat välbetänkt. Det talade ordet kan ofta
orätt uppfattas och missförstås, då det skrifna deremot ligger
öppet för en offentlig granskning, som i hvarje ögonblick kan
ånyo upptagas, skärpas och forfullständigas.
I det första föredraget betraktar Hr Ignell kristendomens
ställning i verldshistorien; det andra handlar om Gud och hans
egenskaper, och innehåller derjemte en kort öfversigt af do
äldsta religionssystemema. Vi erkänna på förhand att denna
del af hans arbete ej förekommer oss tillfredsställande. För-*
fattaren står här helt och hållet på den Hegelska spekulation
, oens ståndpunkt, och det är ur Hegels ”Historiens Bhilosophi”,
hVilken under tiden, af Hr I. öfversatt, utkommit på svenska,
som han lånat grunddragen af sin historiska framställning.
Detta arbete bär alltför tydliga spår af den möda som den
berömde tänkaren gaf sig att med våld intvinga den
mensk-liga historiens mångfaldigt skiftande företeelser i sitt system af
uniformt fortlöpande utveckling. Skoningslösast förfor han med
Orienten, och isynnerhet kan hans framställning af den
Indiska verlden svårligen betraktas annorledes än som en kolossal
karrikatur. Menniskoandens individuella mångfald låter sig icke
strafflöst sammanpressas i det abstrakta ntvecklingsschema
hvari Hegel ville innesluta dén. Derföre fann han också i sin
framställning icke rum för mer än en enda redan urartad
farm af orientalisk spekulation , och den barnafromma odöcU
lighetstron, den rena enkla ljusdyrkan, som genomgår de äld-*
sta Ariska folkens religiösa kultur, fanns ej till för honom.
Män kan väl anmärka, att man derom visste nog litet vid
den tid då Högel första gången höll sioa föreläsningar öfver
historiens filosofi; detta lilla skulle dock hafva ledt honom på
andra tankar i fall han derom velat taga någon kännedom.
Men det är nedslående att nu se en svensk skriftställare
re-produoera dessa satser såsom ovederlagda, eller snarare såsom
ofelbara, sedan en allvarligare forskning i grund vederlagt de
Hegelska åsigterna, och under det man i ett redan för tre
år sedan utkommet arbete, af Dar C. O. Bjtfirling, träffar-en
på vida bättft muterialier byggd och ojemferligt riktigare, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
