Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uomina, näktergal och gazell, -*-* alh annat utom menniskay
-m den Hr också en bland frukterna af v&r estetiska bildning.
Man tror kanske att den ingenting inverkar på politiken; man
bedrar sig. Det är qvinnan som forbinder samhällets innersta*
fogningar, det är hon som gor mannen till medborgare. Den
romerska statens historia kunde i sina stora konturer skrifvan
med qvinnonamn: Lupa, Lucretia, Virginia, Julia, Agrippina»
Så kunde h varje folks historia. >
Man har hos oss åtminstone kommit så långt, att ädla och
tänkande män yrka på en förbättring i den qvinliga uppfostran.
Detta är glädjande, men dermed är ej hela saken hjelpt, och
kan ej hjelpas förr än qvinnan sjelf tar hand om sina
angelägenheter och yrkar att i allmänna sammanlefnaden vinna fullt
erkännande af sitt menniskovärde. Vi hafva i denna sak uttalat
oss Oppet, emedan vi veta att vi hafva flertalets bifall bland
ädla och tänkande qvinnor, och vi skola i det följande söka
att åt denna L hela vårt nationella lif djupt ingripande
ange-lägenhet egna en sådan uppmärksamhet som den förtjenar.
. Det gifves ett andligt proletariat, ej mindre fruktansvärdt äu
det fysiska. Det lefver och slafvar för att upprätthålla formen*
och för verldens blickar dolja tomheten i sin hjerna och sitt
hjerta. Vi varsna det i sällskapslifvet, och det smärtar oss
ätt se dess slafviska åtbörder, men kunde vi gå in i deras
själ skulle vi finna noden och fattigdomen upprOrande. En blick:
på den andliga foda hvarmed denna klass lifnärer sig
ådagalägger bättre än allt annat beskaffenheten af detta andliga pro-*
ktariat. Medelmåttiga romaner, for att ej tala om det rent
usla, underhaltiga och föråldrade populariseringar af några få
vetenskapliga verk, och en tidningsläsning utan sjelfständighet
och urval: sådan är mängdens andliga näring. Romaner äro
goda att väcka hågen för gedignare läsning, men hos oss sy-»
nas de hafva verkat motsatsen; ty om vår medelklass
någongång röjer hehof af en solidare läsning, måste det verkligt
dugliga som vår litteratur har att uppvisa behörigen stympas,
raguseras och sockras, för att göra anrättningen smaklig och
lättsmält nog för de svaga naturerna. Vi tala ej här om
undantagen; det vore illa hestäldt med oss, ooh hopplöst för
framtiden, ora ej sådana undantag gåfves, och det är genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
